This study was made in collaboration between Umeå University and Västerbotten sportsfederation. The study was aimed to find out how the municipalities are working with variousissues in the sports field. A subject of interest for this study was to see if the municipalitieswere implementing strategies in the sports field on determined goals by using policydocuments. Our study focused mostly on kids and youth that participate in organized sports inVästerbotten. Other aspects of interest in the study were economics in sports, how youthsports should be organized, and segregation in sports due to financial factors.

This study was commissioned by the Västerbotten sports federation, whocalled for an overview of the policies that the municipalities inVästerbotten work after in the field of sport. The study aimed to identifysports policy programs or documents that have been produced by themunicipalities, and how they work with them. Furthermore, the studyhighlights the municipality?s politicians reasoning aboutsport andrecreation-sector,and how their sport policy-work was practiced. The datacollection was based on seven interviews and document-collections fromthe 15 municipalities.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för Idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en Idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.