Tidigare forskning visar att personer som genomgår träning för att öka sin self-efficacy har mycket större chans att finna jobb (Caplan, Vinokur, Price & van Ryn, 1989; Eden &Aviram, 1993). Denna studie baseras på en enkätundersökning gjord på 99 studenter och har som syfte att undersöka samband mellan studenters arbete under studietiden och deras nivå av generell self-efficacy (GSE). Korrelationsanalysfann inga samband för att stödja studiens hypotesom att studenter som arbetar och studerar parallellt skulle redovisa högre värden av GSE. Ett positivt samband påträffades mellan vilja att arbeta och förmåga att klara av tentamina. Resultatet påvisar även en tro hos studenter att få arbeten som passar deras högskoleutbildning, denna tro kan förutspås till sju procent av GSE och antal terminer studerade..

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WågmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över Identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och Identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin.Kartläggningen av Identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation.Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. När komplexiteten ökar i ett samarbete ökar även behovet av koordinering samtidigt som upprättande av ett fullständigt samarbetsavtal blir svårare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten är det därför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet är att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillämpas för att mildra okontrollerbarheten.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från två parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en analysmodell som bygger på en Identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.