Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad Hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svårt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad Hypotermibehandling av patienter som överlevt hjärtstopp. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att sträva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att känna stress och oro men ändå glädje när det går bra, att ha funderingar om det är det etiskt rätta att ge behandling, att vilja möta de närstående med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del då deltagarna kände mest stress och rädsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser när en person överlevt hjärtstopp och som därefter genomgått Hypotermibehandling. Åtta intervjuer ligger till grund för studien. Dataanalys genomfördes med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som sammanfördes i tre teman: att livet stannar upp, att känna tillit och stöd och att känna oro inför framtiden. Resultatet visade att deltagarna upplevde händelsen som skrämmande då personen helt oväntat drabbats av ett hjärtstopp.

När ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte är att minska risken för hjärnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjälp av en kylmadrass till 33,5 C? och hålls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta värmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar på positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts på hur sjuksköterskor upplever att vårda dessa barn.

När ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte är att minska risken för hjärnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjälp av en kylmadrass till 33,5 C? och hålls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta värmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar på positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts på hur sjuksköterskor upplever att vårda dessa barn.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad Hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades.

AimThe compulsory school attendance in Sweden means that all children are obligated to go to school. This makes great demands on those who work in the school, especially the teachers. Schools are complex units. In school, teachers face all kinds of ethical dilemmas on a daily basis. The aim of the study is to enlighten how different teachers would act differently, if they were facing the same dilemma in the PE-lessons and why this knowledge is important to our profession.MethodThe data was collected through interviews to make a qualitative research.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad Hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

AbstractAim of the study: Aim of the study was to investigate whether there were any connections in time between different parts of care in patients with cardiac arrest and hypothermia treatment and cognitive and physical function six months after cardiac arrest and to investigate neurological outcome related to primary registered cardiac arrest rhythm after six months and if there were any changes in cognitive and physical functions as well as self-related health between discharge from hospital and six months after cardiac arrest.Method: The study included 39 patients admitted to three Swedish hospitals between 2008-2011. Cognitive and physical function was evaluated with Cerebral Performance Cathegory, CPC completed with Mini Mental State Examination, MMSE for cognitive function and Bartels Index, BI for physical function and Euroqol-VAS for evaluating the self-related health.Result:  A significant connection was shown between time to start hypothermia treatment and BI, patients with longer time showed improved physical function after six months.Majority of the participants (66,7 %) had Ventricular fibrillation/Ventricular tachycardia, VF /VT, as primary registered cardiac arrest rhythm and in this group CPC and BI was significant better compared with the asystole /Pulsless Electrical Aktivity, PEA group.CPC, MMSE, BI and Euroqol-VAS were all improved over time.Conclusion: Participants with VF /VT as primary registered cardias arrest rhythm had significant better cognitive and physical function 6 months after hypothermia-treated cardiac arrest compared with participants with asystole/PEA as primary registered rhythm. This shows the importance of access to defibrillators in public places in the society and in hospitals and optimal education of lay people and medical staff. Cognitive and physical function and self-rated health improves over time, which might be a very important reason to convey patients, relatives and medical staff to continue cognitive and physical rehabilitation. Keywords: Cardiac arrest, hypothermia, cognitive and physical function, wellbeeing.

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är Hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde.