Denna uppsats har utförts som ett kandidatarbete vid Textilingenjörsutbildningen på Textilhögskolan i Borås. Arbetets uppdrag gavs av Svenska Sjöräddnings-sällskapets innovations- avdelning i Göteborg och syftade till att försöka utveckla ett sjöräddningsrep med mindre motstånd i vatten, och därigenom underlätta och minimera energiåtgång vid sjöräddning. Idag används bland annat kastlinor med en mindre diamter för att hjälpa människor över bord men även rep med grövre diameter och tvärsnitt används som till exempel bogser-trossar för att hjälpa båtar i nöd. Repen ser olika ut gällande repkonstruktion, utvecklingsarbetet ämnade att kombinera dessa två sorters rep till ett nytt ?universalrep? för sjöräddning med ett mindre motstånd i vatten.

Denna studie handlar om den fartförlust och därmed den ökade energiförbrukningen som drabbar fartyg på grunt vatten. Syftet var att ta reda på hur mycket kortare en grund passage behöver vara för att den ska vara ett bättre alternativ än en lång och djup rutt med hänsyn till bränsleförbrukning och tidsåtgång. Resultatet av detta blev att det inte går att dra några generella slutsatser som gäller för alla fartygstyper men att det går att se tydliga tendenser. Studien hade även som målsättning att skapa ett underlag som skulle kunna användas av nautiker vid planering av resor, detta presenterades i form av en sammanställning av de resultat som erhållits vid beräkning av fartförlust i öppet vatten. Någon sammanställning gjordes inte för begränsat vatten eftersom exempelfartygen där fick likadana resultat vilket skulle ha gjort en sådan överflödig.

Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan består av fyra parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie. Fraktionsanalyser på anrikningssanden från flotationen har visat att förlusterna av koppar i stor utsträckning finns i de grova partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38 kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att förbättra suspenderingen och därmed floteringen av grova partiklar. Tack vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna blivit bättre vilket konstaterades genom att mäta andelen fast material på olika nivåer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta något förhöjt utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram till vägledning över hur Hydrodynamiken påverkar flotationen och ge rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.