Uppsatsen handlar om negationens placering i Huvudsats. Min hypotes är att negationens placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

Detta är främst en kvantitativ studie men även en kvalitativ sådan. Denna studie jämför satsadverbialanvändningen mellan åtta elever i årskurs nio som läser svenska och svenska som andraspråk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet är att se skillnader angående satsadverbialanvändningen mellan uppsatser som har fått betyget G och VG för båda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror på dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för både Huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G använder fler satsadverbial än de informanter som fick VG gör.

Det här är en undersökning av två läromedel i svenska för gymnasiet. Läromedlen riktar sig till de två olika typerna av gymnasieprogram, nämligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nämnda uppdelningen av läromedlen är det relevanta i uppsatsen, som alltså jämför dessa två läromedel för att se vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Ovanstående sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett språkligt perspektiv vad gäller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrån typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehåll.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade Huvudsatser och vid adverbialbisatser i Huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av Huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade Huvudsatser och vid adverbialbisatser i Huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av Huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i Huvudsats.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade Huvudsatser och vid adverbialbisatser i Huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av Huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Studiens syfte är att jämföra relationen mellan fyra vuxna svenska som andraspråksinlärares grammatiska kompetens i tal och skrift, och hur den kompetensen förhåller sig till kursmålen för B1-kursen på vilken de deltar. De grammatiska strukturer som undersöks är fundamentering och negationsplacering. En central teoretisk utgångspunkt är att förutsättningarna för målspråksenlig produktion är gynnsammare i skrift än i tal, men att hur och i vilken utsträckning det yttrar sig för svenska som andraspråksinlärare inte är helt kartlagt. Materialet består av skriven och muntlig text producerad av de fyra andraspråksinlärarna. Analysmodellen utgörs av perfomansanalyser baserade på processbarhetsteorin, med grundsatsen att språkinlärningen sker stegvis enligt förutsägbara mönster.       Resultatet visar att informanterna överlag producerar en högre andel målspråksenliga fundamenteringar i skrift än i tal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i Huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i Huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

Denna uppsats handlar om en speciell typ av satsfläta med relativsats,nämligen satsflätor som Goda råd var det många som ville ge hans byråoch Exakt hur skadliga dessa bakteriegifter är finns det ingen som vet.Speciellt för typen är att den har ett spetsställt led som fundament i endeklarativ Huvudsats, något av de existentiella verben vara eller finnassom matrisverb och expletivt det, följt av en indefinit nominalfras medrelativsats. Åtminstone till strukturen liknar den presenteringsomskrivningoch existentialsats.Uppsatsens syfte är att på basis av en korpusundersökning i PAROLEge en översiktlig beskrivning av satsflätor av den speciella typ sombeskrivits ovan. Särskild vikt läggs vid att visa vilka olika typer av ledsom kan spetsställas, och vilka informationsstrukturella funktioner dessaspetsställda led kan ha.I uppsatsen antas en konstruktionsgrammatisk syn på språket och denspeciella satsflätetypen beskrivs som en konstruktion därinformationsstrukturen är en del i funktionssidan. Olika konstituentersinformationsstatus bedöms utifrån en förenklad version av GinzburgsDialogue Gameboard (Andreasson 2007, Ginzburg u.a.).En undersökning av 134 satsflätor ur Språkbankens PAROLE-korpusavseende konstruktionens formsida visar att det spetsställda ledet kanvara en nominalfras med substantiv som huvudord, ett egennamn, ettpronomen, en bisats, en anföring eller en verbfras. I nästan hälften av defunna satsflätorna är det spetsställda ledet antingen en kvesitiv eller ennarrativ bisats.