Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Husrannsakan - Sida 1 av 1

Tvångsmedelsutövning enligt RB 28 kap: När och hur får de användas?

I Sverige har vi som allmän utgångspunkt att varje medborgare är skyddad mot kroppsliga och integritetskränkande ingrepp, Husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrång. Dessa lagstadgade skydd återfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer måste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskränkas. I Rättegångsbalkens 28 kapitel finner vi regler för när och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd får inskränkas genom tvångsmedelsutövning Det är dessa bestämmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvångsmedelsutövning.

Samtyckets betydelse vid tvångsmedelsanvändning : "Per fas et nefas"

Några av de straffprocessuella tvångsmedel som används mest inom polisen är Husrannsakan, kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige är skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare är således skyddad mot påtvingade ingrepp som till exempel kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Inskränkningar i detta grundlagsskydd får endast ske om stöd för ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta är Rättegångsbalken och där står vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att tvångsmedlen ska få användas. Vad händer om man istället för de krav som rättegångsbalken ställer upp använder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en Husrannsakan? Blir det då inte ett påtvingat ingrepp och därmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? Rättsläget är mycket oklart vilket vållat stor osäkerhet då varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsställande och entydigt svar på frågan.

Husrannsakan enligt 20 a § PL : I teori och praktik

Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

En IT-forensikers kamp mot IT-brottsligheten : En studie om arbetssätt hos polisens IT-forensiker

The use of information technology (IT) is exploding. Today, it is in our daily routines to use some kind of information technology. The increase of users increases the number of cyber crimes, ie, crimes that in some way involve IT. As the cyber crimes grow in numbers, the workload for technical investigator increases, these are called digital crime investigators. The thesis is about how police digital crime investigators work and what problems they may encounter during an investigation.