Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval.

Denna uppsats beskriver den verklighet fotbollssupportrar lever i. Fem supportrar ger sina syner på deras omgivning och jämförandet mellan att vara ett fotbollsfan och en Huligan. Fotbollssupportrarna har fått ge sina åsikter på det allmänna inom läktarkulturen och supporterskapet. Främst har ämnen som supporterskap, Huliganism, deras egen betydelse samt den svenska läktarkulturen diskuterats och förvandlats till spännande svar. Med hjälp av Grundad teori har jag samlat det empiriska in materialet och bearbetat dessa intervjuer samt analyserat dessa steg för steg.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

I arbetet har vi valt att reda ut och beskriva hur en modern Huligan ser ut. När vi under studiebesök hos Supporterpolisen i Stockholm hörde att det ibland uppkommer missförstånd om hur den supporter ser ut som söker slagsmål, så ville vi ta reda på hur denna supporter tänker, klär sig och vad som motiverar honom att slåss. Information har vi hämtat in från tidigare arbeten kring Huliganer, egna intervjuer, intervjuer från tidningar samt från Internet. Egen information har vi sedan tidigare då vi båda har ett stort idrottsintresse samt att en av oss bott och levt i Stockholm och indirekt kommit i kontakt med Huliganer. Vi har valt att endast ta med supportrar från svenska storstadsregioner, då detta kommer att beröra oss mest i framtiden som polismän.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en Huliganfirma och varför de stannar kvar. FotbollsHuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då Huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika Huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).