Studien undersöker heteronormativitet och Homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan Homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och Homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan Homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet Homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av Homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till Homofobi ochfrämlingsfientlighet.

Homosexualitet i skolan ? En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet Homosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in school Fredrik Andersson Syftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka Homofobi. Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet? Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet? Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier. 16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet. Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, Homofobi, homosexualitet, värdegrund..

Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ?Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet?. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band.

Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar.

Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller Homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet.Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst.

SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i skolan återspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (1948) belyser alla människors lika värde och individens okränkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa områden är undermåligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmärksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om kränkningar i skolan, visar att arbetet mot Homofobi ger sämst resultat.Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare arbetar med frågor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svårigheter. Resultatet visade att arbetet med frågor kring homo- och bisexualitet i skolan är begränsat.

AbstractFokus för denna uppsats är våld i lesbiska parrelationer och hur man teoretiskt kan konceptualisera detta våld. Mitt övergripande syfte har varit att öka förståelsen för denna form av våld och därmed bidra till ett relativt outvecklat forskningsfält. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka om den könsmaktsanalys som haft stor betydelse för tolkningen och förståelsen av mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer även kan förklara våldet i en lesbisk parrelation. Fokus för min analys har dels varit om och i så fall på vilket sätt kön är en faktor som kan förklara det lesbiska relationsvåldet, dels om en förståelse av våldet inom en könsbaserad teori kan innebära en viss problematik. Jag har även undersökt andra faktorer som heterosexism och Homofobi och dess betydelse för våldets uppkomst och former samt mer individrelaterade förklaringsmodeller.

Detta är en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmänna föreställningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begår hatbrott. Detta görs med hjälp av frågor som, varför existerar denna föreställning? Vilka antaganden tas i ett sådan föreställning? Vilka är motargumenten? Med hjälp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett hatbrott från ett antal tidningsartiklar, för att på så vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprätthållande av heternormativiten dels genom hatbrott men även konstruktionen av det avvikande..

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a ?real man?? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy?s development to become a man.