Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av Hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in Hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt Hiphopmagasin samt två Hiphopvideor.

The aim of this study is to explore Hiphop music as an aspect of youth socialization and the relationship between music creation and identity. The study is conducted through five semi- structured qualitative individual interviews. Our theoretical starting points are Putnam?s (2000) bridging and bonding social capital symbolic interactionism. We also have used a model of learning presented by Fornäs, Lindberg and Sernhedes (1989).

The essay is dealing with the different tensions in Hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "Hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "Hiphoper" as "the Other"..

Uppsatsen ananlyserar den samtida Hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av Hiphop i USA, populär- och ungdomskultur i Egypten samt förutsättningarna för egyptiska Hiphoputövare. Den diskuterar vidare både politiska och religiösa faktorer för den konstnärliga friheten. Utdrag ur egyptiska Hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska Hiphopen har sitt eget uttryck, skilt från västerländska förlagor, men lider brist på forum.

Syftet med studien är att studera Hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska Hiphoppares syn på Hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i Hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar Hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom Hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida Hiphop och till vilka syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ?någon berättar något för någon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor.

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom Hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur Hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk Hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens Hiphoptexter. Sammantaget har fyra Hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk Hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i Hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska Hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk Hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Purpose: Which type of social critique does Hiphop music present and is it possible to categorize the critique?Is it possible to categorize the social critique ideologically on the basis of socialism, liberalism and conservatism?Procedure and method: A qualitative text method has been used to see which arguments the songs portray. Two different analyzes has been used. The first one was a theory based on Thomas Denk and Daniel Silanders book: Att studera demokratisering and Arvidssons book: Musik och politik hör ihop and its purpose were to categorise the critique. The second one was based on a book by Reidar Larssons: Politiska ideologier i vår tid.

I dagens samhälle känner allt fler unga ett utanförskap och Hiphopen har blivit ett viktigt medel för att illustrera detta utanförskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en motståndskultur kan komma till uttryck via musik. En textanalys på gangsterrappgruppen Kartellens låttexter har utförts för att klarlägga vilken motståndskultur gruppen uttrycker i texterna, samt vilka centrala aspekter denna kultur innehåller. För att besvara studiens frågeställningar har Howard S Beckers teori om avvikande och R W Connells teori om maskulinitet använts. I rapporten har även tidigare forskning kring gatukultur, Hiphop och utanförskap behandlats.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor.Denna studie om kvinnliga Hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga Hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus..