Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i Hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i Hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

In the late 1900s the Islamic feminist movement arose in a time of an Islamic renaissance in the Arab world. Even though it started as an Arabic movement it quickly spread to the international arena and became global. Today there are Islamic feminists all over the globe and this study is a discourse analysis with a focus on the Islamic feminist movement of today. The aim of the study is to investigate what the members of the movement have in common and on what viewpoints their opinions differ. The material used for the study is Internet blogs written by Islamic feminists and the timeframe of the blog posts stretches from the start of the Arab Spring until today.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i Hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i Hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring Hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.Syfte: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring Hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, Hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika Hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring Hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

The purpose of this study is to investigate a group of female converters and their subsequent experiences when transitioning to islam by bearing Hijab. The study analyzes how this religious conversion has shaped and influenced the identity of mentioned women, as well as their attitude and relationship to the social environment prior to and after converting. This means that in accordance with the purpose of this study, an attempt to reveal the everyday life of these women will be performed. In order to make this study possible, three different methods will be put to use. A narrative method that touches upon the time leading up to and after the final converting and the impact of the conversion.

Utanförskap är ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige men även runt om i världen. De som bl.a. lider av utanförskap är muslimska kvinnor som bär Hijab dvs. slöja av egen fri vilja. Detta kom jag fram till genom mina intervjuer med unga beslöjade kvinnor.

The purpose of this study is to investigate a group of female converters and their subsequent experiences when transitioning to islam by bearing Hijab. The study analyzes how this religious conversion has shaped and influenced the identity of mentioned women, as well as their attitude and relationship to the social environment prior to and after converting. This means that in accordance with the purpose of this study, an attempt to reveal the everyday life of these women will be performed. In order to make this study possible, three different methods will be put to use. A narrative method that touches upon the time leading up to and after the final converting and the impact of the conversion.

The thesis is aiming to investigate what happens in the customer-service worker interaction when the service worker is wearing religious attributes. In order to operationalize this the Muslim head scarf, Hijab, is chosen as stimuli. Reviewing previous research and theory in this field, it is clear that people have a preference for people that they perceive to be like themselves, this is referred to as homophily. Further on, the study investigates the ethnicity dimension of the service worker customer interaction. Theoretical areas of attractiveness and color are also investigated.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul.

The Iranian artist Shirin Neshat has been living in self-imposed exile since the late 1970s, as she chose not to return to her home country following the ?79 Islamic Revolution. Through her works Neshat examines Iran before and after the revolution and follows political and civil transformations through strong photographs of women in her country of birth.  My own use of the term exile deals with the analysis of the state of exile in relation to artistic work as a globalized and underlying motivation for art and artists. The new definition of exile is analyzed in relation with the artist?s photographs and the verbal and visual statements.