En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett..

Bakgrund: Fotboll är en sport som präglas av knäskador, muskelbristningar och stukningar. Mycket fokus ligger kring hur man på bästa sätt kan undvika och förebygga att ens främsta resurs, spelarna, undviker att bli skadade och på bästa sätt kan producera resultat för klubben de tillhör. Studier har visat på att skadeprevalens är något som ökar i och med en ökad träningsmängd och att många skador är en följd av både muskelsvaghet och fel sorts träning. Många av dessa undersökningar menar på att man i dagsläget tränar fel och att träningen mer måste fokuseras på de fysiska krav som ställs inom den idrott man utövar, i detta fall fotboll.Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att se om det finns någon korrelation mellan typ av träning, träningsmängd och skadeprevalens inom Herrfotboll.Metod: Studiens syfte har besvarats med hjälp av en strukturerad enkät som skickats ut via en web-länk till aktivt fotbollspelande män. Undersökningen har involverat 100 respondenter från olika divisioner.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i Herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

AbstractThe purpose of this study is to examine alcohol and tobacco habits in men's soccer in the in Sweden and compare those habits in different divisions. The method we used in the study was aquantitative survey report. Two teams participated in the survey, one team from the fifth divisionand one from the second division. The respondents (n=34) are born between 1977 and 1996. The results turned out to be very interesting because it both confirm and denies our hypothesis that players in higher divisions use less tobacco and alcohol than players in lower divisions.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka användandet av videoanalys inom Herrfotboll på division 1-nivå i Sverige. Videoanalys har blivit ett allt mer tillgängligt verktyg för klubbar även på lägre nivåer p.g.a. teknikutvecklingen. Vi har med hjälp av intervjuer med tränare tittat på hur användandet av videoanalys påverkar tränarens arbete, hur tränare anser att videoanalys påverkar sina spelare och lag och hur tränaren utvecklas med hjälp av videoanalys? ?Interpretive perspective? som fokuserar på motiv, intresse och syften användes för att skapa förståelse av datamaterialet.

En regel med både fram- och baksidor är en studie med syftet att belysa och analysera hur utbildningsersättningen utifrån föreningarnas perspektiv påverkar svensk Herrfotboll på division 1 och 2-nivå. I studien så har det gjorts tio semistrukturerade intervjuer med sportchefer eller Herrfotbollsansvariga i division 1 och 2-föreningar för att komma fram till studiens resultat och analys. Utbildningsersättningen är en kompensation som ska utgå till föreningar som har utbildat en spelare mellan 12 och 21 års ålder. Utbildningsersättningen betalas till dessa föreningar när spelaren skriver sitt första professionella kontrakt. Utbildningsersättning betalas också när spelaren skriver kontrakt med nya föreningar fram till och med det år han fyller 23 år.Resultatet av studien visar att föreningarna tycker att utbildningsersättningen ska kompensera de föreningar som tar fram talanger.

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen.För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget.

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om Herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar.

Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer med åtta huvudtränare inom svensk elitfotboll. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som karaktäriserar en framgångsrik ledare inom svensk Herrfotboll på elitnivå. Frågeställningarna var: vilka yttre och inre resurser samt förutsättningar krävs för att lyckas som ledare, vad är det som karaktäriserar en framgångsrik ledare på elitnivå och slutligen vad driver dessa ledare att välja detta yrke? Essensen av undersökningen är de åtta ledarnas kärlek till fotbollen som går som en röd tråd genom alla fyra inbördeskategorierna: passionen till fotbollen, ledarskapets kärna, ledarskapets olika ansikten, och ledarens utsatthet. Kärleken till fotbollen är en gemensam nämnare i ledarnas beskrivning av framgångsrikt ledarskap på elitnivå.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och Herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010.