The purpose of the study was to describe Hemodialysis patients self-reporting salt habits associated with cooking and food intake. Furthermore, the purpose was to investigate possible differences in inter Dialyze significant weight gain at low and high self-reported salt consumption. The study was an empirical descriptive study of comparative features and consisted of a convenience sample from two Hemodialysis units in southern Norrland. Study group consisted of 37 persons who had been ongoing Hemodialysis treatment and their age ranged from 42-86 years. A questionnaire was used in two parts and both parts contained 15 foods.

The purpose of this study was to describe how patients with Hemodialysis experience their dialysis treatment. The study was conducted as a qualitative descriptive design. The study is based on six interviews. The interviews were transcribed in their entirety and analyzed according to content analysis inspired by Granheim and Lundman. The result is based on five categories; Stress and requirements, Life-supporting haemodialysis treatment, physical impairments, social constraints and a positive view on haemodialysis.

Bakgrund: Att vara njursjuk och starta dialysbehandling blir för många en stor livsomställning som kan utlösa olika krisreaktioner. Bundenheten är central för hemodialyspatienter då behandlingen tar minst fyra timmar, tre gånger i veckan. Nedsatt njurfunktion ger hormonell påverkan som testosteronsänkning och prolaktinstegring vilket leder till nedsatt sexuell lust och förmåga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur patienter som behandlas med hemodialys upplever att sjukdomen påverkar sexuell hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt av 10 artiklar; två kvalitativa och åtta kvantitativa.

Att mäta patienters HRQoL (Health Related Quality of Life) är en viktig utvecklingslinje inom vård och vårdforskning. Medicinsk resultatmätning bör kompletteras med nya dimensioner för att kunna utvärdera patientens samlade nytta av behandling och vårdåtgärder. Mätningar är särskilt viktiga när det gäller kroniska sjukdomstillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna av SF 36 (Short Form (36) Health Survey) på enheter som deltog i Skåneprojektet. Metoden var en enkätundersökning med kvalitativ ansats.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes.Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt.