Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan Hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och Hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet.

Flyktingar är personer som lämnat sitt Hemland på grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hälsobesvär än den övriga befolkningen i de värdländer de befinner sig i och enligt de mänskliga rättigheterna har de rätt till vård. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vilka hinder som finns när flyktingar i industrialiserade länder ska få vård. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska få och kunna ta emot vård.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive Hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan Hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och Hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva chilenares upplevelser av att återvandra till sitt Hemland Chile efter att ha varit bosatta i Sverige som flyktingar. Speciellt fokus ligger på mellanmänskliga relationer och dess betydelse. Undersökningen syftar till en djupare förståelse av upplevelsen om återmigration.Frågeställningar för att uppnå syftet är: -Vilka anledningar påverkar beslutet att återvandra?-Vilket stöd anser flyktingen vara viktigt från Sveriges håll samt från Chiles håll när man återvänder och åter skall integreras i Chile?-Hur upplever den före detta flyktingen mötet med det chilenska samhället när denne är tillbaka i sitt Hemland samt hur upplevs de mellanmänskliga relationerna? Teori: Bubers dialogfilosofi samt begreppet stöd hämtat från House studie från 1981. Metod: Studien har en kvalitativ och deduktiv strategi.

BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina Hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt Hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa.

Studiens syfte är att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka interaktion sker mellan lärare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jämföras sedan i allmänhet med skolor i mitt Hemland gällande interaktionen.Jag har genomfört undersökningen med enkätmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nära Göteborg. Jag har försökt formulera enkätfrågor med noggrannhet och även ta upp så relevanta frågor som möjligt. De frågor rör interaktion i olika tänkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och även hur ofta en lärare blir uppskattad av sina elever mm.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker Hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem..

This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet..

Den internationella studentrörligheten har de senaste femton åren ökat i snabb takt. Omfattningen av utländska studerande som läser vid svensk högre utbildning på grundläggande nivå har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig på ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser på engelska har också Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas på ett internationellt gångbart språk har gjort Sverige konkurrenskraftigt på en växande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utländska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nästan 500 % från ht-07 till ht-08.

Syftet med uppsatsen är att analysera Grebzdes novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstår i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Roz?tis. Romanerna, vilka undersöks av Roz?tis behandlar tiden efter andra världskriget i flyktingläger och hur flyktingarna upplever de första åren utanför sitt gamla Hemland Lettland samt hur de bosätter sig i det nya landet.

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utländska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike är bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna så är First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer präglas av den organisationskultur som de uppstod i.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

Meningen med denna uppsats är att genom en jämförande analys utforska vad dessa två verk från början av 1980-talet säger om samtiden i fråga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig där det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kärleken till sitt Hemland. Därefter följer en jämförande analys där det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i fråga om tillvägagångssätt samt jämför detta med hur man kan ha gått till väga bara ett decennium tidigare..

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet.