Uppsatsen undersöker orsaker till fenomenet girting, dvs olyckor där bogserbåtar dras ned och potentiellt kapsejsar vid bogsering av farkoster. Undersökningen utgår från 14 officiella Haverirapporter om girtingsituationer världen över.  Med hjälp av modellen HFACS-MA kategoriseras olycksorsakerna i en orsakskedja för att utröna vilka kategorier som är mest frekvent förekommande i samtliga undersökta olyckor. Resultatet visar att dåligt förberedda bogseroperationer (med otillräcklig eller utebliven planering och riskbedömning), brister i organisationernas dokumentation (manualer, instruktioner och procedurer), samt bristande kommunikation mellan de inblandade parterna var de största faktorerna för girting. För att minska risken för girting har rekommendationer framtagits, som bl a innefattar vikten av att hålla dokumentation uppdaterad, hålla tydlig kommunikation mellan inblandade parter under bogseringsoperationer samt planera varje operation noggrant och ge alla inblandade möjlighet till återkoppling..

Ombord på fartyg är det inte önskvärt att få strömavbrott, en så kallad blackout.Examensarbetet har undersökt i vilken utsträckning det är möjligt att utföra jämförande ochförebyggande studier med Haverirapporter från europeiska flaggstater som underlag. Detta föratt undersöka återkommande brister, på fartyg eller i arbetet ombord som har orsakatblackout. Dessutom har även möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts.Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefär häften av fallen gickdet inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel.Däremot finns återkommande fel där händelseförloppen är väldigt lika. Till exempel var hetaytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid bränsleläckage.Undersökningen visar att det finns en bristfällig symmetri i rapporteringen av haveri medavseende på språk, struktur, omfattning och publiceringsform.

Arbetet har svarat mot frågan om hur ett befäls arbetssituation ser ut i dag på bryggan och hur den mängd regler och riktlinjer som finns för vaktgående befäl påverkar hans förmåga att framföra fartyget på ett säkert sätt. För att studera detta har en litteraturstudie utförts där vi studerat transportstyrelsens utgivna Haverirapporter samt forskning inom områdena om mänskliga faktorn, fartygsorganisation och sjösäkerhet. Det som framkommit under arbetets gång är att manskapet ombord de senaste åren allt mer har fått ge vika till förmån för teknik men då reglerna inte följt med i tempot kan det vara så att fartyg i dag inte uppfyller kraven för minimibesättning. Även om vi kan påvisa att befälen har en hög arbetsbelastning går det inte att se varför de handlat som de gjort vid olyckstillfällena. Vidare har konstaterats att det finns utrymme för framtida forskning i ämnet där man exempelvis kan se över hur Haverirapporterna är utformade..

Syftet med uppsatsen är att undersöka, jämföra och diskutera eventuella faktorer till varför det har skett en så kraftig ökning av helikopterhaverier under de senaste tio åren jämfört med stridsflygshaverier. Problemet belyses och analyseras utefter ett MTO- perspektiv (människa, teknik och organisation). Stor vikt i uppsatsen läggs på de Haverirapporter som är en följd av haverier mellan 1997 ? 2007. Organisationsförändringar, flygmaskiner och utbildning är exempel på några andra delar som också behandlas.

Att kollidera är en av riskerna som föreligger då ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, så som Sjövägsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser från Sjövägsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrån fartygstyp, tid på dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade från två haverikommissioner har undersökts och utifrån haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka Sjövägsregler fartygen avvikit från vid kollisionen. Två haverikommissioner valdes för att kunna jämföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit från någon eller några av Sjövägsreglerna.