Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om Handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare, som valt att arbeta med läs- och skrivinlärning med datorn som pedagogiskt redskap, anser att denna metod skiljer sig från de metoder de tidigare använt samt ifall metoden lett till problem eller vinster. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, gjorda på sex utvalda pedagoger som arbetar med datorn vid läs- och skrivinlärning. Frågorna som ställdes under intervjun har rört samspelet vid datorn, datorn som metod kontra andra läs- och skrivinlärningsmetoder samt dess eventuella problem och vinster. Av resultatet framgår det att det finns många fördelar med datoranvändning framför Handskrivning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig på innehållet i sina texter och slippa forma bokstäver för hand. Förutom själva redskapet man använder, skiljer sig denna metod inte särskilt mycket från andra läs- och skrivinlärningsmetoder..

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochHandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur ett antal pedagoger på olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssätt vid datorn i elevernas skriv- och läsinlärning samt hur pedagogerna värderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Frågorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive Handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och läsfärdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgår det att pedagogerna ser positivt på metoden, Skriva sig till läsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och läsinlärning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer på innehållet och språket i berättelserna än att forma bokstäver för hand.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun. Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda.

Studien syftar till att undersöka hur pojkars läsning i mellanåldern (9-12-åringar) ser ut och visa hur man i skolans arbete kan främja denna. Metoden som används är kvalitativ, med empiri inhämtad från intervjuer med lärare och elever. Analysen görs ur ett genusvetenskapligt perspektiv, som ett möjligt alternativt synsätt till det biologiska, där skillnader mellan könen ses som av naturen givna och därmed svårare att påverka.Resultatet indikerar att pojkar överlag har en mer negativ inställning till läsning och skrivning än vad flickor har. Ur ett genusperspektiv kan en bidragande orsak vara att det anses omanligt att läsa, och att denna fördom påverkar pojkarnas inställning till läsandet. Pojkars egna reflektioner pekar också på att de prioriterar andra aktiviteter som datorspelande och fritidsaktiviteter före läsning.

Syftet med den här fallstudien var att få en insikt i hur lärare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lärare tänker kring undervisning utifrån iPads. Fokus har legat på elevernas utveckling av skrivförmågan genom att det har undersökts på vilket sätt elever använder iPads i skrivandet och hur lärarna stöttar eleverna i användandet. I studien togs det ett lärarperspektiv eftersom vad lärare kan göra för att främja elevernas skrivutveckling är viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten påpekas det hur viktigt lärarens roll är för elevers utveckling, och att det inte är de tekniska hjälpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att få svar på frågeställningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet från de båda metoderna har sedan ställts mot forskning inom området för att få fram att det studerade fallet stämmer överens med forskningen med vissa avvikelser.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med Handskrivning.