Bakgrund: Aktiviteten av fusioner och förvärv har ökat världen runt. Samtidigt har även förutsättningarna för att driva en organisation förändrats. I en så omvälvande organisatorisk förändring som företagsförvärv, kan närvaron av dessa förändrade förutsättningar tänkas ta sig uttryck i integrationsprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva integrationsprocessen vid förvärv av svenska energibolag, samt att belysa om motsättningen mellan beslutsrationalitet och Handlingsrationalitet påverkar integrationsprocessen i dessa förvärv, och i så fall hur den påverkas.Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till energibranschen i Sverige och inga juridiska aspekter på fusioner och förvärv kommer att beaktas. Genomförande: Studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer från tre olika fall av förvärv inom den svenska energibranschen.

Teorier om kön och ledarskap framhåller att könsordningen, sociala och kulturellauppfattningar om kön samt stereotyper om manligt och kvinnligt försvårar förkvinnor att nå högre ledande befattningar. Genom samtalsintervjuer med fempersoner vilka är involverade i rekryteringen av förvaltningschefer i Helsingborgs,Lunds och Malmö kommun har vi undersökt vilka uppfattningar ochföreställningar som kan påverka rekrytering av förvaltningschefer ur ettkönsperspektiv. Vi har funnit att könsrelaterade värderingar och fenomen somhomosocial reproduktion har en inverkan på rekryteringar av förvaltningschefer ide tre undersökta kommunerna. Vi har dessutom funnit att kommunerna betonarreflektion och handlingskraft avseende köns- och jämställdhetsfrågor irekryteringsprocesserna i olika utsträckning. Att det är nödvändigt med en balansmellan reflektion och handling anser både vi och de befintliga teorierna är enförutsättning för att jämställdhet ska beaktas i rekryteringen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.