Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra Handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Diskriminerande offentlig upphandling har länge utgjort ett problem inom EU något man försökt åtgärda genom fullbordandet av den inre marknaden i början på 1990-talet. Detta icke-tariffära Handelshinder kan jämföras med en subvention och innebär högre inhemska priser och minskad import och därmed snedvridningar på marknaden. De förväntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling är därför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemsländerna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft på den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förändringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 år efter den inre marknadens skapande och fastställer att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgränserna.

Jordbruket är något väldigt centralt i världen då jordbruket är det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen på jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svält. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och på så sätt förbättra förutsättningarna för handel mellan länder. En helt liberal handel innebär att alla länder konkurrerar på lika villkor på världsmarknaden. Detta ska ske genom att länderna reducerar sina Handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvärlden.

Frågeställning: Finns det någon effekt av Handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring Handelshinder och infant-industry-argumentet.Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära Handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta Handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta Handelshinderna mellan medlemsländerna..

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på ettHandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika Handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera..

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.

Kolonialismen har av många pekats ut som en central anledning till den avsaknad av ekonomisk tillväxt som idag kännetecknar Afrika. Genom en analys av tre aspekter som är teoretiskt sammankopplade med kolonialismen, den ensidiga handeln, avsaknaden av regional handel samt försämrade bytesvillkor besvaras frågan om hur kolonialismen förändrade den Västafrikanska handeln. Diskussio¬nen går sedan över till hur dessa förändringar i sin tur påverkade regionens förut¬sättningar för ekonomisk tillväxt. Analysen tar sin början med kolonialismens intåg i regionen kring 1885 och sträcker sig fram till nutid. Slutsatsen är att även om kolonialismen förde med sig ett antal förändringar, såsom en kraftigt ökad handel med Europa och kroniska bytesunderskott, är det tydligt att den inte för¬ändrade den grundläggande handelsstrukturen i Västafrika.

De senaste åren har textil- och klädindustrin genomgått stora förändringar. Efter årsskiftet 2005/2006 avskaffades det så kallade ATC-avtalet, som innebar reglering av handel med textilier och kläder. Detta förväntades få stora konsekvenser på textil- och klädmarknaden då dessa varor kunde flöda fritt från bland annat en så stor textil- och klädexportör som Kina. Hotet från Kina gjorde att EU och USA återinförde kvoter på vissa textilier och kläder därifrån sommaren 2005. Detta har i sin tur fört med sig konsekvenser för klädföretagen.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Utländska direktinvesteringar har ökat markant de senaste 10 åren, en utveckling som påverkar det dagliga livet för allt fler människor då företagens investeringar ger upphov till såväl nya blomstrande orter som nya ödebygder. Denna uppsats syftar till att på företagsnivå undersöka vad som påverkar val av geografisk plats för direktinvesteringar utomlands. I undersökningen har de faktorer som lyfts fram av den nya handelsteorin samt ekonomisk geografi undersökts. Dessa faktorer är tullar och andra Handelshinder, transportkostnader, agglomerationseffekter, närhet till och storlek på marknader, positiva externaliteter samt skalfördelar. Hur viktiga dessa anledningar är har i denna uppsats undersökts genom en kvalitativ enkätmetod, där företagen själva har svarat på i vilken grad varje enskild anledning påverkat investeringsbeslutet.

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av Handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

The purpose of this thesis is to analyze the regulatory power, efficiency and impact of export control on Swedish arms export from the 1980s onwards, linked to the delegation of authority of permit license to the Inspectorate of Strategic Products in 1997. An increase in the administrative sector, based on a collective decision making process and established criteria and guidelines, aimed to strengthen the control of arms export to non-democratic and problematic states. In short, the aim of the study is to investigate and analyze whether there was a decrease in the arms export to problematic states or not. On one hand, it is reasonable to assume that the introduction of the new regulation entailed a more strict arms export policy. However, previous research has showed that regulations are sometimes not effective since incentives to breach these may be present.The study begins by examining the Swedish case and situation in terms of arms manufacturing and export, as well as the delegation of authority and legislation applied to the field over time.

 Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden. Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden. De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning. Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan.