I den här studien har vi tittat på hur utbildning, motivation och feedback påverkar arbetsprestationen hos ordningspoliser, men vi har även tittat på hur dessa faktorer påverkar varandra. En av frågeställningarna i arbetet har varit om en Handdator med lathundar/checklistor skulle kunna vara ett bra arbetsredskap i polisarbetet, samt hur denna Handdator skulle kunna påverka arbetsprestationen ur ett utbildnings-, motivations- och feedbackperspektiv. Vi har inte på något sätt skrivit en heltäckande studie över vad som påverkar dessa faktorer utan koncentrerat oss på hur en Handdator skulle kunna fungera motiverande, utbildande och som en källa för feedback av det egna arbetet. Vår slutsats har blivit att vi tror att en Handdator skulle kunna höja arbetsprestationen hos poliser i yttre tjänst som helhet och att vissa poliser skulle kunna få en ökad arbetskapacitet av att jobba med ett sådant hjälpmedel. Det finns dock många ytterliggare faktorer som påverkar som vi har utelämnat eller bara berört lätt i denna studie..

Syftet med detta arbete är att upprätta en demonstrationsplattform för Vattenfall vattenkraft ABs tillsyns- och kontrollarbete i vattenkraftstationer. Detta i form av en Handdator med tillhörande mjukvara. Denna Handdator ska påvisa möjligheterna med moderna handterminaler och innehålla utökad funktionalitet gentemot den nuvarande handterminallösningen. En fördjupad förundersökning av passande mjukvara och hårdvara genomfördes. Arbetet inriktade sig sedan på att utöka, med extra funktionalitet, och anpassa en befintlig programvara (Blå Coordinator).

Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en Handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en Handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Projektets syfte var att undersöka om en Handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer Handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via Handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Projektets syfte var att undersöka om en Handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer Handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via Handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper.Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv.

Ett befintligt tekniskt system för parkförvaltare omfattar GIS-objekt i en geodatabas och deras attribut i en separat databas. Syftet med detta arbete har varit att systematisera förflyttningen av data från dessa två källor på PC:n till en källa på en Handdator för åtkomst, förändring och insamling i fält, för att sedan uppdatera de två skilda datakällorna vid återkomst till PC:n. För att åstadkomma paketeringen transformeras GIS-lagret från geodatabas till shapefil format vars tillhörande attributfil utökas med fält och data från attributdatabasen. Ett egendefinierat formulär har skapats för attributredigering på Handdatorn. Befintliga verktyganvänds i fält för att utföra funktioner som nykartering eller förändring, vilka kategoriseras med olika koder.

Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en Handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via Handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning.

Denna rapport utreder om kombinationen GPS/PDA är ett lämpligt verktyg för inmätning i fält där kraven på systemet är: Att det ska vara lättanvänt, inte kräver specialutbildning samt positionering inom 10 meter är fullt tillräckligt. I övrigt skulle systemet samarbeta med befintliga system utan att inkräkta i dessa. Målet med projektet var att konstruera en prototyp till ett system som personer med liten datorvana skall kunna använda och det skall ge enklare och billigare datainsamling. Som metod för att lösa denna uppgift byggde vi en fungerande prototyp till ett system bestående av en handenhet med integrerad GPS-mottagare. Handenheten fick ett för uppgiften specialanpassat användargränssnitt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om Handdatorer utgör en möjlighet att utvidga kommunikationsmöjligheterna för elever med utvecklingsstörning samt talsvårigheter och i jämförelse med elvernas användning kommunikationskarta och teckenkommunikation. Tanken var också att kunna förbättra innehållet i Handdatorn för att anpassa det till elevernas behov. Teori: Aktionsforskning är den forskningsansats som inspirerat utvecklingsarbetet. Metod: Genom att använda strukturerade frågeformulär till föräldrar och personal, har dessa givit sin syn på hur eleverna använder sig av de olika kommunikationssätten. Egna observationer av eleverna vid tillfällen då de använt sina Handdatorer är också en metod som använts.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett system till Skogsvårdsstyrelsen Värmland/Örebro, där uppgifter ska registreras i Handdator vid fältbesök och därefter verifieras och slutlagras i Skogsvårdsstyrelsens databaser. Under arbetets gång har olika skogsorganisationer och företag intervjuats för att ta reda på om de har någon lösning som skulle kunna passa för Skogsvårdsstyrelsen. De lösningar som används av andra organisationer/företag har analyserats för att få fram för- och nackdelar med de olika varianterna. Slutprodukten innefattar inte någon prototyp på hur uppgiften skulle lösas utan föreslår olika verktyg som skulle kunna användas. Arbetet har grundats på litteraturstudier om införande av GIS i organisationer samt intervjuer och brevkontakt med personer och företag som arbetar med eller har kunskaper om fältGIS.

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en Handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg.

This bachelor thesis portray a project where the main task were to develop a computer based system prototype for handling of absence report at the upper secondary school af Chapman in Karlskrona. The project has been conducted in cooperation with students from the university programs software engineering and information economy at Blekinge Institute of Technology. Our task as MDA-students have been to survey the process of absence report of today through field studies and give a proposal of a graphical user interface which later were developed by the software engineers. The thesis also handles the cooperation with other students from other university programs..