Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Halsont - Sida 1 av 1

Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0

Kvinnor upplever mer Halsont än män efter endotracheal intubation. Smärtan skattas postoperativt enligt visuell analog skala (VAS), det är riktat gällande smärtan till följd av det operativa ingreppet. Smärtskattning gällande Halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter på endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av Halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebära att gasflödet genom tuben hindras samt att den lättare kan täppas igen av sekret.

Postoperativa halsbesvär efter larynxmask : en jämförande pilotstudie

Litteraturen beskriver larynxmask som ett skonsamt alternativ till intubation med endotrakealtub. Tidigare studier visar dock att det inte är ovanligt med halsbesvär postoperativt, i form av Halsont och/eller heshet. Syftet med studien var att undersöka förekomst och karaktär av halsbesvär postoperativt efter användning av två olika larynxmasker. Författarna genomförde en pilotstudie där nitton vuxna patienter, både män och kvinnor, som erhållit Pro-Breathe® eller I-gel® larynxmask under anestesin ingick. Patienterna intervjuades 60 minuter respektive 24 timmar efter uttagandet av larynxmasken.

En studie om salivspray på endotrachealtub: Påverkar det patientens symptom efter intubation?

Bakgrund: Bekymmer med obehag i halsen såsom ont, heshet och torrhet efter intubering med en endotrachealtub är väl dokumenterade fynd. Flera studier har gjorts för att komma till rätta med dessa obehag, men mer måste göras och prövas.Syfte: Föreliggande studie undersöker om man genom att spraya salivspray på endotrachealtuben och dess kuff innan intubation kan minska Halsont, heshet och torrhet i halsen direkt efter extubation.Metod: 100 patienter som genomgick operationer vilka krävde intubering med endotrachealtub, deltog i den randomiserade studien. Hälften fick salivspray på tuben enligt ovan och hälften inte. Obehagen i halsen skattades innan intubering och efter intubering varpå de båda grupperna jämfördes.Resultat: Statistisk signifikans (p = 0,038) erhölls som visade att man får mindre ont i halsen efter extubering om salivspray sprayats innan intubering på endotrachealtuben och dess kuff..

Patienters upplevelse och hantering av smärta vid extern strålbehandling mot huvudhalscancer

Strålbehandling mot huvudhalsområdet är en påfrestande period för patienter medhuvudhalscancer. Flera lokala, problematiska biverkningar uppstår i munhåla och svalg somskapar stora problem för patienterna. Syftet med studien var att genom en fenomenologiskthermeneutisk metod för att undersöka hur patienter upplever och hanterar smärta vid externstrålbehandling mot huvudhalscancer. Urval: Fyra patienter med huvudhalscancerintervjuades under slutet av sin strålbehandlingsperiod. Resultatet beskriver upplevelsen ochhantering av smärta enligt två teman: Att vara i smärtan och Att hantera smärtan.

Kan regelbunden koksaltsprayning i näsan påverka luftvägsbesvär?: En experimentell crossover studie bland värnpliktiga i Boden

Det finns flera tidigare studier gjorda på nasalt tillfört koksalt bland både barn och vuxna med kroniska eller recidiverande luftvägsbesvär, eller i utsatta miljöer. Vi ville med vår studie undersöka om nasalt koksalt kan påverka förekomsten av "banala" luftvägsbesvär, oftast förkylningsviroser, hos i övrigt friska vuxna individer. Vi tittade både på förekomst av alla typer av lyftvägssymtom men även specifikt på nässymtom. Studien lades upp som en prospektiv randomiserad crossover studie och studiepopulationen utgjordes av en grupp värnpliktiga vid I19 i Boden.Under två tioveckorsperioder har försökspersonerna dagligen fyllt i ett protokoll avseende variablerna nedan. Under den ena tioveckorsperioden har halva gruppen sprayat fysiologisk koksaltlösning (Renässans) i näsan och under den andra perioden har den andra gruppen sprayat.108 försökspersoner ingick i studien och 60 fullföljde båda perioderna med minst 60% complience.Utifrån protokollet avlästes följande variabler: förekomst av luftvägssymtom, antal symtomepisoder och episodduration samt sjukdomsintensitet mätt i form av sjukfrånvaroprocent och medicin konsumtion.Den statistiska analysmetod som använts är parat T-test.