In connection with riding and handling of horses, many accidents that can cause severe injuries to both horses and humans are existent. The cause is in most cases that the horse is frightened. The horse's fear also affects its usefulness and it has been shown to have adverse effects on the horse's welfare. To increase safety and improve the welfare of both humans and horses, it is important to find appropriate training methods to reduce the fear of horses in frightening situations. This experimental study compares handled habituation to free habituation.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

The Swedish Parliament has decided to increase the share of electricity produced by wind power. The same parliament has decided that the Sami have the right to herd reindeer over 50% of the country's land area. In this literature review the potential impact wind power development and associated infrastructure may have on reindeer husbandry conditions are examined. The unique physiology of the reindeer enables it to live out of grazing in the arctic climate in the north of Sweden. For reindeer husbandry to be long-term productive and sustainable, it is important that there is enough land for grazing. The research available on how reindeer are disturbed by human activities such as roads, mines, hikers, etc., clearly indicates that the reindeer avoids areas close to such disturbance.

Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad på svenska västkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nästan 400 kvadratkilometer varav 98 % är marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av Västsveriges knubbsälspopulationer, dock har knubbsälpopulationen i nationalparken haft dålig tillväxt sedan sälpesten senast slog till år 2002. Naturvårdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gäller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sälskydd för vissa områden i parken där det säsongsvis är förbjudet att komma närmare än 100 meter till vissa skär och öar.

Att yrkesma?nniskor som mo?ter traumatiserade personer eller exponeras fo?r aversiva stimuli sja?lva o?ver tid kan utveckla PTSD-liknande symtom, har uppma?rksammats inom forskningen. Denna process bena?mns ofta Sekunda?r Traumatisering (ST). I fo?religgande studie intervjuades tio poliser som granskar barnpornografiskt material om sina upplevelser.

SammanfattningTinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

Vår kropp är utrustad med alarmsystem som hindrar människan från skada, rädslan får oss uppmärksammad på faran och agerar därefter. Poliser befinner sig många gånger i utsatta situationer som kan bidra till känslomässigt svåra upplevelser, samtidigt uppfattas poliser som starka och många gånger odödliga. Forskning visar att det finns lite utrymme och acceptans till känsloyttringar inom den polisiära kulturen. Åtta poliser varav tre kvinnor intervjuades med fokus på deras upplevelse och hantering av rädsla i arbetet. Data som analyserades utifrån meningskoncentrering, visade att rädsla uppstår hos poliser i deras arbete, men att rädsla inte alltid uttalas.

Miljöberikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.

Då djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med berikning är att hjälpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats.