Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk Gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för Gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk Gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden Gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta..

Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans..

This study examines how formal mathematics can be taught in the Swedishsecondary school with its new curriculum for mathematics. The study examineswhat a teaching material in formal mathematics corresponding to the initialcontent of the course Mathematics 1c could look like, and whether formalmathematics can be taught to high school students.The survey was conducted with second year students from the science programme.The majority of these students studied the course Mathematics D.The students described themselves as not being motivated towards mathematics.The results show that the content of the curriculum can be presented withformal mathematics. This both in terms of requirements for content and studentsbeing able to comprehend this content. The curriculum also requires thatthis type of mathematics is introduced in the course Mathematics 1c.The results also show that students are open towards and want more formalmathematics in their ordinary education. They initially felt it was strangebecause they had never encountered this type of mathematics before, but somestudents found the formal mathematics to be easier than the mathematicsordinarily presented in class.The study finds no reason to postpone the meeting with the formal mathematicsto university level.

This study examines how formal mathematics can be taught in the Swedish secondary school with its new curriculum for mathematics. The study examines what a teaching material in formal mathematics corresponding to the initial content of the course Mathematics 1c could look like, and whether formal mathematics can be taught to high school students.The survey was conducted with second year students from the science programme. The majority of these students studied the course Mathematics D. The students described themselves as not being motivated towards mathematics.The results show that the content of the curriculum can be presented with formal mathematics. This both in terms of requirements for content and students being able to comprehend this content.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i Gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna.