Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en Gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för Gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man kan skapa engagemang i dagens religionsundervisning. Jag vill med denna studie undersöka hur lärare arbetar för att intressera elever och hur man engagera dem. Sedan vill jag även få en inblick i hur elever uppfattar religionsundervisningen och hur de tycker att en intresseväckande lektion eller upplägg för religionsundervisningen ser ut. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts med en högstadielärare och två högstadieelever samt en Gymnasieelev. Resultatet visar att religionsämnet till viss del fortfarande i hög grad förknippas med tro utifrån informanterna, vilket försvårar arbetet för lärare, eftersom elever inte ser något syfte eller mening med religionskunskap.

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier..

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som Gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

Syfte:Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med Gymnasieelevers studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrån var att en god balans mellan sömn och motion har en bättre inverkan på studieresultaten än vad ett obalanserat förhållande har.De tre frågeställningarna vi arbetade efter var? Finns det något samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en Gymnasieelev sover och dennes studieresultat?? Ser sambandet sömn-studieresultat samt träning-studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?? Finns det något samband mellan den mängd lätt motion som Gymnasieelever företar sig och deras studieresultat?MetodVi har valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten innehöll frågor rörande elevers sömn-, motions- och studievanor samt en fråga kring deras betyg i vissa av kärnämnena.Antalet enkäter uppgick till 149 stycken. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand.Resultat:Studien påvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation.

Hotell & Restaurangprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundläggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper också förmedla en förståelse för hur det ser ut på en arbetsplats och vad som förväntas av eleverna på arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anställningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krävs det då för att göra dem anställningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) påpekar att i bedömningar får ingen hänsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anställningsbarhet inom en krävande servicesektor.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med socker och övervikt. Som Gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, socker och hälsa.

SAMMANFATTNINGTitel: Marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitetSeminariedatum: 4 juni 2010Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FÖA300, 15 hpFörfattare: Isabelle Andersson, Rebecca Nordström och Madeleine WikströmHandledare: Carl G ThunmanNyckelord: Mälardalens högskola, utbildningsprogram med ekonomiinriktning, högskolor och universitet, studentens utbildningsval, marknadsföring, sociala medierSyfte: Syftet med uppsatsen är att presentera och beskriva en ny modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur modellen praktiskt kan tillämpas av marknadsförare vid Mälardalens högskola.Metod: För att uppnå syftet samlades vetenskaplig information in, en för- respektive huvudundersökning genomfördes och all den insamlade informationen analyserades. Förundersökningen bestod av intervjuer med en utbildningsledare och informatörer vid Mälardalens högskola samt med en anställd vid Stockholms universitet. Huvudundersökningen bestod av en intervju med respondenter från Mälardalens högskola i en fokusgrupp, en enkätundersökning med respondenterna i fokusgruppen samt en intervju med en Gymnasieelev, vilken utgjorde ett komplement. Primärdata respektive sekundärdata i form av resultatet av två enkätundersökningar användes även för att komplettera huvudundersökningen.Resultat: En modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur den praktiskt kan tillämpas, har tagits fram, presenterats och beskrivits. Strategin består av förbättringsförslag som marknadsförare vid Mälardalens högskola kan tillämpa för att dels påverka studentens utbildningsval och dels bygga upp ett starkare varumärke..

Ett stort och viktigt beslut som många av tredje årets Gymnasieelever står inför är valet av utbildning och därmed även vilket universitet eller högskola de ska studera vid efter studenten. För vissa är beslutet självklart, men för andra är valet inte lika enkelt. Under den beslutsprocess en Gymnasieelev går igenom i samband med sin ansökan till högskolan är det många faktorer som skall tas hänsyn till och som kan påverkar riktningen på beslutet. En förutsättning för att kunna fatta ett genomtänkt beslut är att ha tillräcklig kunskap om de alternativa möjligheter som finns. När det kommer till just universitetsstudier finns det en uppsjö av information att tillgå.

Jag har valt att skriva om våldsbilden på nätet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras användning av populärkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig själv. I examensarbetet har jag tillåtit mig att enbart undersöka bilden av våld som verktyg. I det här fallet ungdomars egna bilder av våld filmade med kameramobil och publicerade på webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak på mitt och mina informanters betraktande av och blick på detta material samt ungdomars vilja att närma sig bilder med våldsamt innehåll.I den gestaltande delen av examensarbetet återkommer jag till de populärkulturella våldsbilderna.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka Gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande Gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i Gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.