Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga Gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga Gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och Gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och Gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Denna uppsats syftar till att, utifrån intervjuer med tre lärare, ta reda på deras syn angående om betygen i dagens svenska gymnasieskolor är rättvisa och likvärdiga. Både Skolverket och intervjupersonerna ger en negativ bild angående en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjupersonerna ser en avsaknad av diskussioner om vilka kunskaper som ska bedömas. De menar även att många lärare inte kan sina betygskriterier. Även om de enskilda intervjupersonerna inte tror att det finns en likvärdighet i betygssättningen ser jag dock ett positivt mönster i de tre intervjuerna.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina Gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsättning och bedömning i gymnasiekolan. Studien är fokuserad på gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig på samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras Gymnasiebetyg grundar sig på?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades på ett kvalitativt sätt. Studiens resultat ställdes i relation till tidigare forskning.Bedömningar är en ständigt förekommande företeelse och i skolans värd bedöms såväl individer som prestationer.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsättning och bedömning i gymnasiekolan. Studien är fokuserad på gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig på samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras Gymnasiebetyg grundar sig på?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades på ett kvalitativt sätt. Studiens resultat ställdes i relation till tidigare forskning.Bedömningar är en ständigt förekommande företeelse och i skolans värd bedöms såväl individer som prestationer.

The purpose is to analyze if the students have any use of their computer education at a senior high school level or if there is a demand for them to proceed studying. Does the students background have any importance or is it their own motivation that makes the student advance to higher education.In this report we ask ourselves the question, if the students have any use of the knowledge gained at senior high school in computer studies at a higher level. Do the students have any chance for employment based on their senior high school grades in computer studies after graduation?  Do the schools that follow the senior high school guidelines within programming and databases give these students an advantage towards those that have not received the same fundamental education?The method used for the survey is a group questionnaire.  The questionnaire was distributed at one and the same time and then collected to examine the results. The survey results showed that students who seek work based only on their senior high school grades, received only a temporary position for different lengths of time.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers Gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare.