Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i Gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den Gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska Gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans Gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin Gudsbild i enlighet med den klassiska Gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att Gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur årskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt på självbild och identitet, Gudsbild och framtidsbild. Flickorna står i centrum medan pojkarna finns med som jämförelsegrupp. Studien bygger på två empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekräftar att grundläggande värderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhället förändras i allt snabbare takt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den Gudsbild som framkommer i texter skrivna av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats är tillkomna mellan år 1976 och 2010 och härstammar från så väl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen är genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie. I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförståelse där Gud framför allt står för kärlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till världsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för är en Gud som tar ställning för de förtryckta och som även har en särskild kärlek och omsorg för syndaren.

Denna rapport handlar om den kristna Gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk Gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med Gudsbilden. Dagens Gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans Gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux.

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars Gudsbild är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars Gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas Gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras Gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och Gudsbild.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran.Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen.Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo ? efter två tusen år.

Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden..

Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen.

I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar.Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ?Gud?.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram..

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang..

Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R.