Med hjälp av litteraturstudier har vi försökt skapa en övergripande bild av maskeringsförbudets fördelar och nackdelar. I ett teroiravsnitt förklarar vi två olika Gruppprocesser, med de-individation och de-humanisering vill vi visa hur gruppen kan påverka individen att inte ta ansvar över sina handlingar och på så sätt öka frekvensen och graden av grovt våld på brotten. De fördelar med maskeringsförbudet som vi presenterar i vårt arbete är bland annat att polisen får ett verktyg att förebygga ordningsstörningar, människor känner sig tryggare och vågar utnyttja sin rättighet att demonstrera, där fokus kommer att hamna på budskapen inte våldsamheterna. Lyckas polisen med att förebygga bråk kommer det innebära stora ekonomiska vinningar för enskilda, näringsidkare och försäkringssbolag?.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.