Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och Grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och Grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrämlingsfientlighet.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, Grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.