Vem får lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgångspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, Gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..

Detta är en studie över hur det är att vara anställd under förhållanden av en organisatorisk tvetydighet. Det är ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat på anställda hos bemanningsföretag där den anställde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag på samma gång. Syftet med studien är att förstå hur personal anställda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhållanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil är uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvägens angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi.Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser på sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den.

Sammanfattningsvis visar studien att fysiska träffar bär organiseras på gymnasienivå en till två gång i månaden, så att kursmål uppnås och för att ge struktur för elever vid nätbaserad distansundervisning. Resultatet visar också att läraren bär införa struktur kring kontakter med elever via Internet, det är viktigt för eleverna att frågor besvaras snabbt samt kunskap om när svar kan förväntas. Dessutom visar studien att det är viktigt med en specialutformad lärplattformen, där samarbetsinlärning och Gruppgemenskap kan ske. Skolan måste också ansvara får att tillgång till persondatorer med bredbandsuppkoppling finns att tillgå..

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god Gruppgemenskap och en vi-känsla. Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?               .

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell Gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell Gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den Gruppgemenskap som musicerandet innebär.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

The subject of the essay is about a society called Klippan and the existing conflicts there between an active racist group and some youths with foreign heritage. The essay also concerns issues like racism, its effects and how it is expressed at different levels in a society. Futhermore we discuss how a community can prevent 'subtle' racism and open declared racism and how to work in a racist manner. We also talk about which role the immigrant youths play in the conflicts and how their behaviour can be understood. Another perspective that is discussed is which aspects can affect individuals to join an active racist group and which factors can make them leave such a group.

Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation. Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: ? sociala aspekter på lärandesituationen ? handledarfunktionen i lärandesituationen ? den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen ? motivationen i lärandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap.