Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper en hög risk att drabbas av övervikt och fetma. Fetma skapar förutom allvarliga somatiska komplikationer också funktionsstörningar och bidrar till en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdom som behandlas med antipsykotiska läkemedel upplever deltagande i livsstilsförändringsprogram. Det är en intervjustudie och analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys som gav tre kategorier: Svårigheter att påverka sin situation: Gruppdeltagandet ökade motivationen för livsstilsförändringar: Svårigheter att bibehålla förändringar efter avslutat program. Resultatet visade att det fanns ett stort behov av kunskap, stöd och uppföljning för attfrämja livsstilsförändringar och Gruppdeltagandet var en stor motivationsfaktor.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis Gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vårdnadshavare har förändrats efter barnets deltagande på verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren förändrats?? Hur upplever den hemmavarande vårdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vårdnadshavaren och barnet har förändrats?? Vad anser personalen på Solrosen sig ha bidragit med gällande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren?Solrosen är en verksamhet som drivs av Göteborgs Räddningsmission och som arbetar med pedagogisk gruppverksamhet för barn och ungdomar i åldrarna 5-18 år. Solrosen erbjuder stöd till barn, föräldrar och andra anhöriga då en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta Gruppdeltagande och individuella samtal.

Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder.

Arbetslösa ungdomar är ett problem i dagens samhälle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehåll, vilka deltagarna är, vilka resultat som uppnås och hur de uppnås är liten. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur ett ungdomsprojekt kan påverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstår hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar på följande frågeställningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft på deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstått? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara på frågeställningarna då det krävdes för att få informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. Två före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.