Varje år genomför Södra skogsägarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg Grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestånd. Totalt inventerades 19 granbestånd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem år sedan. Vid den tidigare inventeringen så hade tio bestånd låg Grundyta och nio hade en normal Grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma träd i brösthöjd som vid det första tillfället, vidare mättes höjden på det grövsta trädet på provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillväxt och se gallringsbehov.

I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler.

Holmen Skog gör flera uppföljningar på deras gallringar och ville undersöka hur väl entreprenörernas egenuppföljning KORUS överensstämde med den Distriktinventering de själva utför. I analysen gjordes jämförelser för att se ifall det fanns signifikanta skillnader i uppgivna grundytor, stickvägsbredder och stickvägsavstånd. Analyserna gjordes på uppföljningar från Region Örnsköldsvik, från detta datamaterial gjordes enskilda analyser på Distrikt Bredbyn och Distrikt Lycksele. Ytterligare simulerades volymutveckling på de trakter där mätningarna skilde sig mest åt för att se vad felaktiga skattningar kan innebära. Hypotesen var att entreprenörerna överskattade Grundytan då de använder en subjektiv metod vilket skulle visa sig vid jämförandet mot Distriktsinventeringen som är en mera objektiv metod.

Denna studie behandlar tillväxt och beståndsstruktur samt sambandet mellan dessa i skog skött med blädningsbruk. Blädningsbruk förutsätter fullskiktad skog med fallande diameterfördelning, under nordiska förhållanden vanligtvis dominerad av gran (Picea abies (L.) Karst). Strukturen i fullskiktad skog är resultatet av tillväxt, skörd/mortalitet och inväxning. Kunskap om det komplexa samspelet mellan dessa faktorer ger skogsskötaren möjlighet att planera och sköta fullskiktad skog för en hög och uthållig produktion. Undersökningar och litteratur inom aktuella områden tas upp i en litteraturstudie. Ämnen som behandlas är: definitioner och begrepp, diameterfördelningen i fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blädning och andra avverkningsstrategier samt tillväxt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA.

Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

Södras maskinentreprenörer följer i dagsläget upp utvalda bestånd med linjetaxering men i framtiden finns förhoppningar om att gallringsuppföljningen ska ske i realtid i skördardatorn. Skogforsk bedriver för närvarande ett projekt om automatisk gallringsuppföljning där Södra är delaktiga. Studien gick ut på att utreda om beståndets Grundyta före gallring kan skattas utifrån stickvägsuttaget. Skördarförarna klassade sin egen stickvägsutläggning för att få fram en bedömd slingerkoefficient. Slingerkoefficienten är en kvot som beskriver hur Grundytan i stickvägarna förhåller sig till den genomsnittliga Grundytan i beståndet före gallring. Vid gallring av de utvalda försöksbestånden skiljdes skördade stammar i stickvägarna från stammar uttagna från mellanzonen. För att få information om bestånden före gallring totalklavades bestånden direkt efter gallring och sedan adderades klavdata samman med data om uttagna träd.

Skogsbruket på det norska Västlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjälpmedel för bland annat vägbyggnad och planläggning. GPS är ett satellitbaserat navigationssystem som förväntas ha goda förutsättningar för att underlätta dessa verksamheter. Då GPS-signalerna påverkas av hindrande topografi och vegetation är förhållandena på Västlandet, med stor höjdvariation och tät skog, mycket svåra. Följdaktligen är det angeläget att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar resultatet, hur tillförlitlig en beräknad GPS-koordinat kan förväntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) på förhand, (2) i fält och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en beräknad GPS-koordinat.

I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrån gallringsmallar som ger rekommendationer baserade på avvägningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna är anpassade efter tänkta produktionsskogar och kan således vara bristfälliga i andra fall. Därför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i både homogena och heterogena bestånd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har påvisad effekt på diametertillväxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mått ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istället för det indirekta måttet Grundyta, som nuvarande gallringsmallar är utformade efter. Tanken är att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.

Insamling av skogliga data är en viktig komponent i alla skogsorganisationers eller företags planeringsprocess. Traditionellt har man använt sig av flygtolkning och uppföljning i fält för att ta fram skogliga data. Men metoden är relativt dyr och därför har jag valt att titta på alternativa metoder där man använder satellitbilder eller variabler som skattats utifrån satellitbilder för att automatiskt avgränsa bestånd med hjälp av segmenteringsteknik. För undersökningen har jag använt skogsvårdsstyrelsens skogsinnehav i Bäcksjön. Fastigheten ligger ca.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ?Skogliga skattningar med laserdata?. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha.

Studien är en utvärdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur är att metoden ger bättre resultat avseende ekonomi, naturvård och mångbruk på samtliga ståndorter i Sverige.Syftet med studien var att mäta tillväxtreaktioner hos kvarlämnade dominanter och grova träd, undersöka hur Grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, där underlaget bestod av två tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillväxtsäsonger efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillväxt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova träd än kontrollparcellen. De hårdast gallrade parcellerna hade högst inväxning. Resultatet pekar på att för hårda gallringar vid enstaka tillfällen sjunker tillväxten på lång sikt. Nytt bestånd kan konkurrera kraftigt med de kvarlämnade dominanterna och grova träd.Slutsatsen är att denna rapport inte kan användas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vägledning till att hitta vägar i skogsskötseln där ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan få ett större värde än dagens trakthyggesbruk. .

The purpose of this study was to analyze the two thinning models: Bergvik Skog´s thinning model, which is based on total stems and dominant height, And Swedish forest agency´s thinning model which is based on basal area, habitat index, dominant height and recommended number of stems at final felling in Heureka´s StandWise and PlanWise. The data we chosen for our study were taken from the Swedish National Forest Inventory and we were creating a simulated stand based on a great number of sample plots in Region three from The Swedish National Forest Inventory. We had chosen to create one stand with low habitat index (T20) and one with high habitat index (T24). Our purpose were to come as close as possible to a natural stand in central Sweden. We performed the thinning in StandWise and analyzed the data I Excel files. Our thinning optimizing´s were performed and analyzed in PlanWise. There wasn´t any big differences between the thinning on the lower habitat index.

Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, Grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestånd samt omgivningsfaktorerna träddiameter, variation i träddiameter, död ved och lövinslag påverkar förekomsten av 18 skogsfågelarter i södra Sverige. Fågelinventeringen utfördes med hjälp av linjetaxering längs 100 meter långa transekter. Omgivningsfaktorerna mättes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av träddiameter visade att det främst var diameter på barrträd, men inte på lövträd som inverkade på förekomsten av fåglarna. Sambanden mellan diameter på barrträd och totalt antal fågelarter var övervägande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervägande positiva vid 30-80 centimeter i diameter.