Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan Grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren.

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad Grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad Grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

Forskningen har konstaterat att suggor har ett inneboende behov av att få utföra bobyggnadsbeteende och att suggor som inte fått något strömaterial och därmed inte fått möjlighet att utöva bobyggnad har haft längre och svårare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har någon effekt på förlossningslängd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda kultingar samt aktivitetsgraden hos suggan under pågående förlossning. I studien ingick 56 suggor från 4 konventionella gårdar som följdes under 2 Grisningar. Vid en Grisning fick de tillgång till 15 kg halm två dagar före förväntad Grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istället 1 kg halm dagligen innan förlossningen.

I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med Grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid.

Smågrisdödligheten har ökat de senaste åren och orsaken är till stor del fortfarande okänd. Upp till 80 % av de smågrisar som dör innan avvänjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smågrisarna dör är att de blir ihjällegade av suggan eller att de svälter ihjäl. Syftet med den här studien var att undersöka om Grisningsboxtypen, suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med Grisning och digivning har någon koppling till resultatet i smågrisproduktionen. För att hitta svar på vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data från 13 besättningar.

The purpose of this study was to compile when and why piglets die during the suckling peri-od. Piglet mortality is an important factor influencing the profitability of piglet production. There are many factors that play a role and interact whit each other. This study summarizes when the piglets die during the suckling period and reasons why the piglets die. The infor-mation given is crushed, illness, management/environmental, genetic influence and piglet birth weight/farrowingprocess.