Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor Gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds Gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för Gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, Gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till Gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur Gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur Gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med Gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad Gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad Gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De Gravida som åt vegankost och de Gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att Gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur Gravida kvinnor med rygg/bäckensmärta upplever Basal Kroppskännedom. Sex Gravida kvinnor med smärta från ländrygg/bäckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. Mätmetoderna var både kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mätmetod visade sig ej vara tillräcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivåerna som BK bygger på.

För en god uppväxt är barnets hälsa av stor betydelse och den orala hälsan är en del av den allmänna hälsan. Syftet med studien var att undersöka Gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvård och karies hos barn under tre år. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkät. Undersökningsgruppen var Gravida kvinnor och enkäten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras på 243 besvarade enkäter.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av Gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till Gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av Gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av Gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de Gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av Gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos Gravida kvinnor.

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att Gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen.Syfte: Syftet är att undersöka Gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning.Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats.Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning.Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om Gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de Gravida kvinnorna läser på Internet.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med Gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med Gravida missbrukare.

Bakgrund: En hälsosam och varierad kost är viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostråd som är specifikt anpassade för Gravida. Rekommendationer gällande intag av energi och näringsämnen skiljer sig mellan Gravida och icke Gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av järn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravårdcentraler, dessa är center för kvinnor som planerar en graviditet eller är Gravida.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till Gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till Gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den Gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, Gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av Gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till Gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av Gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande Gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda?? Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda Gravida missbrukare?Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

Under graviditeten uppstår vanligen viss oro från lättare funderingar till uttalad rädsla inför förlossningen. Föreliggande studie är en randomiserad, kontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka om en förberedelsemodell i gruppformat baserad på ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kan påverka upplevelsen före förlossningen hos Gravida kvinnor med viss förlossningsoro jämfört med en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen bestod av 12 Gravida kvinnor vilka uppdelade i tre grupper deltog i fyra gruppsamtal. Kontrollgruppen bestod av tio Gravida kvinnor som vid ett tillfälle erhöll information och psykoedukation. För utvärdering av behandlingen mättes graden av självskattad oro och rädsla inför förlossningen, graden av självskattad ångest och depression, tendensen att undvika obehagliga upplevelser samt upplevelse av hälsa och livskvalitet.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på Gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om Gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var Gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.