Huvudresultaten i undersökningen är att de tre Gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en Gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en Gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en Gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya Gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre Gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya Gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra Gratistidningar får känna av högre konkurrens..

Den övergripande frågeställningen för uppsatsen är: Vad innebär det ur ett demokratiperspektiv när en abonnerad morgontidning väljer att ge ut en Gratistidning för att nå lågresursgrupperna i samhället??. Bakgrunden till frågan är att Helsingborgs dagblad valt att ge ut Gratistidningen Xtra Helsingborg för att nå ut i de områden där tidningen har få läsare. Gemensamt för dessa stadsdelar är att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invånarna har utländsk bakgrund än i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehållsanalys av Helsingborgs Dagblad och Gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehållsmässiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har också intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen på HD City Anders Håkansson för att ta reda på vilka tankar man har om skillnader i målgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.Innehållsmässigt har Xtra ett större fokus på Nöje, Sport och Opinionsmaterial än HD och bristen på lokal samhällsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som läser HD och dem som läser Xtra.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

Purpose: The purpose of this study is to do a brand survey of Metro in Karlstad. The study will originate from the terms ?brand identity? and ?brand associations?, where the brand identity is the organization?s desired view of the brand, and the brand associations define the associations held by the consumers.Issues: What is Metro?s brand identity? What are the brand associsations of Metro in Karlstad? How well do the brand identity and the brand associations correspond?Theoretical framework: The study is done from the perspective of media and communication studies, where the theoretical terms are defined from literature regarding brands.Method: The study is carried out using a qualitative document analysis, interviews, and a quantitative survey. The document analysis was made on Metro?s own documents regarding values and target audience.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet.