Inledning Wallenbergare var från början en elegant restaurangmaträtt bestående av en panerad kalvfärsbiff serverad med potatispuré, ärtor, lingon och skirat smör. Rätten torde vara uppkallad efter häradshövdingen Marcus Wallenberg någon gång under 1930- talet. Det finns många historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med säkerhet vem som serverade den för alldra första gången.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning påverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som användes under denna studie var en provmatlagning med en större mängd av variabler, en enkätundersökning gällande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnå en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestå av 75 % malt kalvinnanlår, 25 % kalvbräss, äggula, grädde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksättas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara väl kylda för att uppnå högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lägre sensorisk kvalitet än de prover som blandades mekaniskt.

The aim of this study is to identify and analyze the discourse within a Gothic online community and examine how they use significant symbols to create themselves as Goths and being part of a community. In order to achive this aim, eleven different forum threads were examined to amalyze how the Goths created their significant symbols within the online community and through interaction with each other. The results implies that the discourse within the community describes the Goths as either true or false Goths and that it is important to maintain this boundary.

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin GothHandledare: Petter BoyeExaminator: Karin JonnergårdTitel: Jakten på en lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                  Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna.Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna.Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell.Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion..