SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstå Golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska Golfklubben, den acceptabla Golfklubben samt den ideala Golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Sedan Nacka golfklubb införde källsortering år 2003 har Golfklubben funderat över hur deras sortering och avfallshantering egentligen fungerar. I samband med den miljöcertifiering Golfklubben ansökt om att få via Golf Environment Organization (GEO) skall ett flertal områden på Golfklubben ses över, varav avfallshanteringen är ett av dessa områden.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Nacka golfklubb idag avfallshanterar och ta fram ett underlag för den certifiering Golfklubben ansökt om inom det givna området. Underlaget för certifieringen ska baseras på certifieringens krav och rutiner för förbättring ska baseras på kunskap, hantering samt minimering. De metoder som använts är litteraturstudier, intervjuer, studiebesök samt en analys utifrån Sustainable Development Records (SDR).Resultatet av SDR gav en generell bild av Golfklubbens effektivitet, sparsamhet och marginal. Genom SDR kan Golfklubben i framtiden fortsätta att mäta och jämföra sina resultat för att se om verksamheten går mot en mer hållbar utveckling och avfallshantering men för att göra detta måste en grundligare undersökning i framtiden genomföras i samband med en avfallsrevision.Utifrån det rutiner Golfklubben har rekommenderas ett flertal förändringar för att Golfklubben ska få en bättre standard inom sin avfallshantering.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande dräneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsäsong och försämrad spelupplevelse för Golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas på plats under perioden 2007-2009, då ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillämpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkända och väl beprövade rekommendationer från United States Golf Association (USGA) skall tillämpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna går att tillämpas på olika sätt under olika förhållanden, vilket även Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer påvisar.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande dräneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsäsong och försämrad spelupplevelse för Golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas på plats under perioden 2007-2009, då ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillämpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkända och väl beprövade rekommendationer från United States Golf Association (USGA) skall tillämpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna går att tillämpas på olika sätt under olika förhållanden, vilket även Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer påvisar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast?MetodDatainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö.