Syftet med uppsatsen är att undersöka språkundervisningens upplägg och innehåll i ett antal klasser på gymnasiet. Målet är att få en bild av lärare och elevers uppfattning om kunskapsnivåer inom språket och olika studiemetoder, för att sedan jämföra resultaten med språkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mån kan exempelvis elever på steg 2, 3, 4 och 5 tillämpa språket praktiskt?I den empiriska granskningen används enkätundersökningar.

Kulturstudier i undervisningen i moderna språk och huruvida de förekommer är det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i språkundervisningen, på vilket sätt det skedde, och om lärarna ansåg det viktigt att undervisa i kulturstudier. Några lektioner avsattes till observation och en enkät delades ut till de språklärare som arbetade på den skola där undersökningen genomfördes. Studien visar att lärarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i språkundervisningen eftersom det ökar förståelsen för andra kulturer och respekten för oliktänkande. Kanske något motsägelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

För att öka sin förståelse i ett ämne måste man förstå de väsentliga delarna. När ett nytt ämnesområde ska läras in så är det mycket nya ord och begrepp. Många gånger så behöver vi dessa begrepp för att så småningom kunna förstå helheten. NO-ämnen har en väldigt hög andel sådana begrepp och uttryck. Tyvärr lärs begreppen många gånger in som Glosor och då tappas integrationen av orden.

BAKGRUND:Man tillägnar sig språk när man omges av det, genom att lyssna på och läsa det. Egenproduktion av språk, att tala och skriva, kommer efteråt. Det är viktigt att arbeta medelevernas ordförråd och med de typer av övningar som är språkutvecklande för eleverna.Läromedel kan användas i olika utsträckning och på olika sätt och det är viktigt att man somlärare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt ämne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i år F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar påatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna använder sig av och i vilken utsträckningläromedel används.METOD:Vi har genom en enkät undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskämnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter är.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska som främmande språk och svenska som andraspråk. Som utgångspunkt till vår studie hade vi följande frågeställningar:? Vilka inlärningsstrategier säger elever att de använder sig av i engelska och svenska som andraspråk när de lär sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihåg ord?? Är vissa ord lättare än andra att lära sig?? Var lär de sig bäst?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlärningsstrategier i engelska och svenska som andraspråk?Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, då Vi bland annat beskrev två språkpedagogers inlärningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vår studie var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska och svenska som andraspråk. För att kunna tränga djupt in i varje informants tänkande och uppfattning använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt på den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i åldrarna 10 ? 19 år fått möjlighet att med hjälp av intervjuer reflektera över hur de lär sig ord i engelska och svenska som andraspråk.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever.

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav.