Detta examensarbete har haft som mål att vidare undersöka Glimmers förmåga att absorbera och hålla kvar fukt. En mindre litteraturstudie har även genomförts för att ytterligare belysa de problem som kan uppstå vid användning av Glimmerrika bergarter i byggnadskonstruktioner. Fem olika material användes i fem olika fraktioner från <0,063-1.0mm. dessa prover analyserades i avseende på fri Glimmer halt. efter detta har proverna mättats med vatten under först 14 dagar.

Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka Glimmers förmåga att absorbera och kvarhålla fukt genom kapillära krafter i jämförelse med finfraktion utan Glimmer, och dels att studera Glimmers kohesiva egenskaper. Även en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den påverkan som Glimmer har på bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande Glimmerhalt har studerats med avseende på kohesion, absorptionsegenskaper samt förmåga att kvarhålla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har beräknats och volymförändringar vid vattenmättning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri Glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gäller magasinering av fukt.

Mitt kandidatarbete är en teknikstudie där jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgått ifrån magmatiska och metamorfa bergarter som granit och gnejs. De innehåller kvarts, fältspat och Glimmer i perfekta proportioner för att redan vara färdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsätta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrån två äldre recept på parian och porslin. Genom att själv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingå i framställningen av lera samt medvetandegöra den fysiska närheten till materialet..

Hur ett obundet lager i en vägkropp med höga Glimmerhalter och vattenkvoter påverkas av tjäle diskuteras, och då särskilt inverkan på packningsgrad och bärighet. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma hur bärlager av krossat berg, med olika Glimmerhalter, påverkas av vatten och tjäle. Det finns svårigheter med att enbart bedöma Glimmerhaltens effekt, då även andra mineralserier och fysiska kvaliteter påverkar ballastmaterialet egenskaper. Kornform och kornstorleksfördelning är parametrar som inverkar på hur ett ballastmaterial fungera t.ex. vid packning, dränering och tjäle.

Banverket Norra Banregionen har på senare tid uppmärksammat ett växande problem med finjordsförorenad makadamballast, så kallade finjordsfläckar, utmed flertalet bandelar. Finjordsfläckar i överballasten är ett problem eftersom de bland annat misstänks kunna orsaka oroliga spårlägen med kontinuerliga spårjusteringar, lokala fartnedsättningar och eventuella urspårningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsfläckar i järnvägens överballast. I arbetet skulle även ett underlag tas fram med förslag till möjliga åtgärder att undvika problemen med finjordsfläckar.

Glimmermineral är ett vanligt förekommande mineral i den svenska berggrunden och andelen kan variera mellan olika platser. Det är känt att Glimmermineral har en negativ inverkan på de önskvärda egenskaperna hos olika ballastmaterial, oavsett om det gäller bundna eller obundna lager i vägar, betong eller liknande. Det finns ett antal studier på Glimmermineralens inverkan på ett ballastmaterial. Något som de allra flesta undersökningar har gemensamt är att de baserar sig på en förhållandevis liten datamängd vilket gör det svårare att dra riktiga slutsatser utifrån de framkomna resultaten samt att resultaten inte alltid är helt entydiga. Eftersom dessa undersökningar ligger till grund för vad som bedöms som otjänligt ballastmaterial så finns det stora ekonomiska intressen i att kartlägga vid vilken Glimmerhalt ett ballastmaterial bör bedömas som otjänligt.