The purpose of this study is to investigate the young caregivers thoughts of the elderly caretaker. A qualitative method was chosen when interviewing young caregivers in order to get an insight of how they perceive and speak of the elders. The main questions of the study are: How do the caregivers believe that the elders perceive their day-to-day life and situation? Is it possible to distinguish if the young caregiver?s thoughts about the elders affect their work with the elderly caretaker? Is it possible to notice any common factors that the young caregivers perceive as important in their work with the elderly caretaker? The criteria for inclusion in this study are caregivers aged 18 to 25, who are working with elderly at special accommodation. The theories chosen for this study are the salutogenetic perspective, the activity theory and the theory of Gerotranscendence.

Background: The studies analyzed have shown among other things that ageism appears to be an overlooked category in intersectionality studies, elderly is offered care in worse conditions than non-elderly and stereotypes restrict elderlys social space to act. The gray tsunami is approaching but studies show that large gaps separate different agegroups. Aims: The study discuss how scientists reason about ageism towards elderly in a social science discussion. Method: A literature review was conducted in which fifteen articles were analyzed. The database used, is the librariescatalog Summon, at Malmö University. The articles was compiled in themes to give dilated clarity in ageisms complexity towards elderly. The results are being discussed on the basis of terror management theory, Gerotranscendence and social identitity theory. Results: Elderlys relation to society's expectations about aging can affect a self/body-dualism, a split.

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen.

The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and Gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews.

Uppfattningen om äldre och åldrandet påverkar synen på behov och problem samt hur omvårdnad och bemötande sker mot äldre. Olika åldrandeteorier påverkar omvårdnadspersonalens synsätt på åldrandet, vilket i sin tur påverkar de äldre. Gerotranscendens är en åldrandeteori som beskriver åldrandet som något positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvårdnadspersonal på ett särskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förändrar deras synsätt gentemot äldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvårdnadspersonal på ett särskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Denna studie tyder på att kunskap i teorier om åldrandet ger en ökad förståelse för åldrandet och en medvetenhet hos omvårdnadspersonalen hur de kan känna igen tecken på gerotranscendens och därmed främja äldres väg mot gerotranscendens. Studien tyder även på att kunskapen om gerotranscendens har gett omvårdnadspersonalen andra redskap att använda i omvårdnaden av de äldre.Omvårdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fått en medvetenhet om att de genom förändrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de äldre kan främja de äldres väg mot gerotranscendens..

Our study aims to examine whether managers in elderly care are working from a salutogenic approach to create a dignified life for the residents. By this we are trying to find out how you look at life in dignity and what meaning it has, what similarities and what differences there are. We also want to explore what they want to achieve with their work and what they do to enable it. The questions we asked ourselves what the salutogenic approach is for managers working in nursing homes. How do they look at a decent life and we ask ourselves the question of the salutogenic approach is just a "buzzword" in a working man always had or there are real differences? The method we have chosen to use is a web-based questionnaire that we sent to our sample.

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på gerotranscendens.

The study investigated pensioners? forming of identity during the ageing process and the correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it will help study counsellors to approach pensioners? in a norm critic way.

This study aims to explore how a gardening project with elderly living in Djuröhemmet, a nursing home outside Stockholm, affected them regarding psychological well-being and their experience of participation during the planning and construction of the memory garden. The gardening project is new in its kind by allowing the residents to influence the design of the garden by sharing the project leader their gardening memories from previous parts of their life and by wishing for specific plants and items.  The method being used was qualitative interviews where we interviewed seven people living in Djuröhemmet who participated in all or parts of the project. The theoretical framework is Molins (2004) definition of participation, but also theories of meaningfulness, social needs and Gerotranscendence were applied. The results indicate that the participants did not realize that their involvement during the planning helped developed the garden.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.