Jernhusen AB är ett fastighetsbolag inom transportbranschen och är framförallt inriktade mot järnvägen. Jernhusen har ett uttalat mål att bidra till ett hållbart samhälle. Som ett steg i detta vill Jernhusen undersöka möjligheterna med att investera i lokalproducerad förnybar energi på deras tågunderhållsdepåer.Denna rapport utreder förutsättningarna och möjligheterna med detta.Det finns idag flera olika förnybara energikällor som kan användas lokalt på depåerna. De bäst lämpade teknikerna för Jernhusens tågunderhållsdepåer är att använda solenergi och Geoenergi. Solenergin kan användas för att producera elkraft med solceller och värme med solfångare.

Inom svensk process- och tillverkningsindustri finns det stora mängder spillvärme som sällan kommer till användning. Att hitta olika tekniska lösningar för att effektivt tillvarata denna spillvärme skapar både nytta ur ett hållbart perspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv för företaget.I denna rapport presenteras en utarbetad beräkningsmodell i Excel. Beräkningsmodellen används för att uppskatta lönsamheten för anläggning av ett högtemperaturlager i berggrunden. Excel-filen ska kunna användas för företag som en första uppskattning om ett borrhålslager är ett alternativ för tillvaratagande av spillvärme. Utformningen av beräkningsmallen utgick från Xylems högtemperaturlager i Emmaboda.Beräkningsmallen testades på Xylems borrhålslager.

I Skattkärr har en konstgräsplan projekterats med uppvärmning för att kunna användas vintertid då snö och kyla sätter stopp för aktiviteter på en ouppvärmd konstgräsplan. I Skattkärr finns inte möjligheten att ansluta anläggningen till ett fjärrvärmenätverk. Tekniken som valts för att värma planen är istället en typ av Geoenergi där PVC-rör ligger under konstgräsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhål. Ur borrhålen hämtas värmen från berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

In this thesis proposals for different designs of a borehole thermal energy storage (BTES) have been developed for the building DN-huset in Stockholm, Sweden. To build a BTES results in savings in energy costs by approximately 44 %, i.e. 2 million Swedish crowns annually. Furthermore, a BTES would reduce the annual environmental impact with roughly 75-157 tonnes of CO2 equivalents per year, depending on how the electricity consumption?s environmental impact is estimated.

Det svenska charterflygbolaget TUIfly Nordic AB har haft problem med att på ett korrekt sätt estimera det antal mantimmar som fordras för planerade underhållsaktiviteter på flygplanstypen Boeing 737-800. Problemen har berört tidsestimeringarna för arbetskort i flygplanstypens underhållsprogram samt tidsestimeringarna för öppning och stängning av paneler och luckor. För att söka en lösning på problemen har det här examensarbetet utvecklat metoder för att modifiera de tidsestimeringar för arbetskort, paneler och luckor som finns i TUIfly Nordics underhållsprogram för Boeing 737-800. En metod för att fastställa tidsåtgången för att åtgärda defekter, s.k. findings, som hittas på flygplanen vid utförande av arbetskort har också utvecklats.De utvecklade metoderna har använts för att beräkna nya tidsestimeringar i Microsoft Excel.

Life Cycle Cost, often abbreviated as LCC, is a common tool for comparing the total cost of different alternatives, such as heating and cooling methods. Common heating and cooling methods in Sweden are geothermal energy, district heating and district cooling. This report aims to evaluate how different heating and cooling methods differ from each other while being applied on three different types of buildings, using selected LCC-models. Information about the selected LCC-models wasretrieved from each separate model and its website. Reports and agencies were used as sources for information about the heating and cooling methods.

Akviferlager är en form av Geoenergi där solenergi lagrad i grundvattnet används för att värma och kyla byggnader. Inför anläggandet av ett akviferlager är det viktigt med grundläggande geologiska och hydrogeologiska utredningar för att säkerställa funktion och kapacitet hos akviferlagret, samt minimera eventuell miljöpåverkan. I denna studie utvecklas en tredimensionell geologisk modell för att öka kunskapen om rullstensåsens geologiska uppbyggnad samt bedöma hur geologin kan komma att påverka det planerade akviferlagret. För att undersöka vilken påverkan manuella justeringar och tolkningar av geologin har, togs två geologiska modeller fram för jämförelse. Utifrån de geologiska modellerna uppskattades effektiv hydraulisk konduktivitet för åsen, d.v.s.