Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos.

Syftet är att utifrån de läkemedelsföretag som uppnått störst andel av de 15 mest sålda läkemedel under de senaste 10 åren, kartlägga tillvägagångssätt utifrån en strategisk ansats. Syftet är också att undersöka läkemedelsföretagens strategier för att bibehålla bästa möjliga lönsamhet på preparatet vid en patentutgång. Undersökningen har skett i två olika steg, innehållande en kvantitativ metoddel och en kvalitativ metoddel. Försäljningstabellerna från de senaste tio åren användes för att få fram om det fanns strategier vid en patentutgång bland de olika företagen. Den kvalitativa metoddelen användes för att komplettera den kvantitativa metoden och få en djupare förståelse för företagens strategier för att bibehålla lönsamhet efter en patentutgång.

Bakgrund: År 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska på läkemedelskostnaden. Efter införandet är apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill säga utbyte till billigare och likvärdiga läkemedel inom läkemedelsförmånen till patienten. Vilka läkemedel som anses som utbytbara bedöms av Läkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv inställning till generisk substitution. Generisk substitution innebär dock problem för en liten andel av patienterna.

Bakgrund: År 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska på läkemedelskostnaden. Efter införandet är apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill säga utbyte till billigare och likvärdiga läkemedel inom läkemedelsförmånen till patienten. Vilka läkemedel som anses som utbytbara bedöms av Läkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv inställning till generisk substitution. Generisk substitution innebär dock problem för en liten andel av patienterna.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Generiskt utbyte infördes i Sverige 2002 och innebär att läkemedel på recept automatiskt byts ut mot billigaste likvärdiga alternativ på apoteken. I uppsatsen analyseras reformens effekter på kostnad och konkurrens efter patentutgång och vad dessa kan ha inneburit för effektiviteten på den svenska läkemedelsmarknaden. Det empiriska materialet utgörs av 15 storsäljande läkemedel som tappat patent under perioden 2000-2004, varav 4 före och 11 efter reformen. Resultatet av analysen tyder på att den generiska konkurrensen har ökat avsevärt och att kostnaderna för de läkemedel som tappade patent efter reformen är betydligt lägre. Samtidigt har prisskillnader mellan Generika och originalpreparat ökat, vilket bidragit till att begränsa förlusten i intäkter för originaltillverkare.

Generisk substitution innebär att receptförskrivna läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen byts ut till det billigaste likvärdiga preparatet. Tidigare studier har visat på en del problem med substitutionen. Bland annat går tid åt att informera om substitutionen istället för om läkemedlet. Denna studie gjordes i syfte att studera hur vanligt förekommande det är att problem uppstår i samband med generisk substitution på apotek, samt hur dessa kan minskas eller lösas. Slumpmässigt valdes 35 Norrländska apotek och 57 farmacevter ut för studien och en enkät med 12 frågeställningar skickades ut.

Placebo associeras ofta med de sockerpiller som bland annat används i vetenskapliga studier. De används för att, som verkningslös substans, jämföras med och på så sätt bedöma ett aktivt läkemedels effekt. Placebo kan dock innefatta mycket mer än så. Det bemötande patienten får spelar stor roll men även förväntan, betingning och sinnestillstånd påverkar en eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten möts ofta med skepsis och i värsta fall avfärdas den som inbillning.

AbstractTitel: En Källa till Nyheter. Om hur medicinjournalister upplever relationen tillkällor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning som berörbranschorganisationen Läkemedelshandlarna.Författare: Anna NilssonKurs: Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2008Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 67 sidor exkl. bilagaSyfte: Studiens syfte är att försöka beskriva hur medicinjournalister uppleverrelationen till källor inom läkemedelsbranschen.Uppdragsgivare: Examensarbetets uppdragsgivare är branschorganisationen för parallelldistributörerinom läkemedelsbranschen, Läkemedelshandlarna.Materialoch metod: Sex personliga intervjuer med strategiskt utvalda medicinjournalister fråndagspress och medicinsk branschpress i Sverige. Samtalet pågick i c:a 1- 1,5timme och utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor.Ljudinspelningen har därefter transkriberats och analyserats kvalitativt.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur sex medicinjournalister upplever relationentill källor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning somberör branschorganisationen Läkemedelshandlarna. Studien gör inte anspråkpå generaliserbarhet för hela den medicinska journalistkåren men resultatetanses ändå beröra en betydande del av den medicinska mediebilden iSverige.Huvudresultaten i korthet:? De medicinska specialreportrarna kan vara på väg att försvinna? Medicinjournalisterna är pedagoger och hantverkare? Information från läkemedelsindustrin åker ofta direkt i papperskorgen? Generika och parallellimport blir ?samma sak?? Läkemedelshandlarna tycks vara en förhållandevis okänd organisation? LIF upplevs servicemedvetna och tycks ha myndighetsstatus.