Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbär, Prunus avium, med tyngdpunkt på sorternas kulturvärde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förädlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska Genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald och Programmet för odlad mångfald. I arbetet undersöks även vilka egenskaper hos sötkörsbär som är viktiga att förbättra. Speciellt önskvärda egenskaper är t ex resistens mot bakteriekräfta och svampsjukdomar, vinterhärdighet, svagväxande träd, fasta och stora frukter med hög spricktålighet, självfertilitet, tidigt bärande träd, samt frukter som mognar under olika tider under hela säsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbär som finns vid Balsgårds genbank.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mångfald, vilket är ett juridiskt dokument som innebär att Sverige har förbundit sig att bevara och hållbart bruka denbiologiska mångfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad Mångfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av växtgenetiska resurser är CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, odlas material av vegetativt förökade växtslag i Genbanker.En utredning av betydelsen av dessa Genbanker i Sverige är huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida växtförädling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella värden.

Huvuddelen av plommonproduktionen i Sverige är Prunus domestica-sorter och stora produktionssorter är Herman, Opal, Victoria och Jubileum. De olika sorterna ha olika mognadstid och bördighet. Plommonen mognar fram under augusti-september och fruktens korta hållbarhet gör att plommonproduktionen har minskat i Sverige de senaste åren eftersom odlarna inte hinner sälja frukten under den korta perioden. Genbanker har stort ansvar att bevara det mest intressanta och värdefulla av vad som växer i Sverige. De växtgenetiska resurserna i genbanken har stor betydelse för att förbättra plommonen med hänsyn till bland annat kommande klimatförändring och sjukdomar.

AbstractThe genetic diversity in cultural plants is considered to be threatened due to global climate change and antropogenic influence. Unknowing of future conditions for cultivation, gene banks all over the world are now trying to build up costly safety nets of species and varieties that may become highly valuable owing to their specific traits and genetic heredity. Hence, in 2002 there was a national inventory, aimed at the Swedish public, asking for seeds believed to be lost. Among the resulting collected seeds were some accessions of garden bean, Phaseolus vulgaris. The objective of this particular study was to assemble a collection of unique varieties and discard possible duplicates.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.