Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade Gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att Gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala Gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

In this qualitative thesis I have studied the process of street-naming in Budapest. I have done this primarily through examining legislative and street name records in Budapest in order to define a distinctive use of history. In an attempt to concretise public opinion, I designed and distributed a succinct questionnaire and used newspaper articles to create a clear view of the political milieu. Furthermore, I have utilised a typological method to summarise the use of history and elucidate the results. I came to the conclusion that a moral and, to some extent, ideological use of history is dominating the street-naming situation in contemporary Budapest.

Att maximera sjukhusens och räddningstjänstens täckning av befolkningen är en viktig säkerhetsfråga som diskuteras inom bland annat hälsovårdsplaneringen. Geografiska informationssystem (GIS) kan användas som ett hjälpmedel för att analysera och presentera andelen befolkning som är utanför sjukvårdens täckningsområden och även visa variationer på täckningsområdena när anläggningar slås ihop eller läggs ned. Syftet med arbetet är att presentera en ny, vektorbaserad nätverksanalys i GIS-miljö för att undersöka hur täckningsområdena för räddningstjänsten i Uppsala kommun påverkas.För att utföra nätverksanalysen användes data från Nationella Vägdatabasen (NVDB) över Uppsala kommun. Attributen som användes från NVDB innehöll information om framförallt hastighetsbegränsningar, väghierarki, tid, restriktioner och Gatunamn. Täckningsområdena beräknades med ArcGIS och tilläggsprogrammet Network Analyst och resulterade i en översiktlig karta med räddningstjänstens insatstider och även enskilda insatskartor.

I detta arbete undersöks möjligheterna för Eskilstuna kommun att själva producera en turistkarta över staden på ett effektivt sätt. Tidigare har kommunen anlitat ett utomstående företag för att framställa kartan.Förhoppningar på nya kartografiverktyg i programvaran ArcGIS 9.2 finns och förväntas effektivisera kartframställning jämfört med tidigare versioner av ArcGIS så pass mycket att man med egna resurser klarar av kartframställningen.Kommunen har ett antal olika fall som man vill testa med verktygen i ArcGIS 9.2 och med särkilt fokus på det nya representationsverktyget i ArcGIS 9.2. Eskilstuna kommun vill veta om man med hjälp av representationer kan underlätta kartframställningen inom textsättning, lagerhantering, lagring i databas samt olika generaliseringsmetoder för olika skalor.Geografiska data har erhållits ifrån Eskilstunas databas som har anpassats för ArcGIS 9.2.Vägar ifrån den nationella vägdatabasen, (NVDB) har använts för att komplettera den befintliga databasen, vilken från början innehåller mark, bebyggelse och textskikt. Denna databas har utgjort grunden för våra tester av kartografiverktygen i ArcGIS 9.2.När det visat sig att representationer saknar funktioner för att lösa de frågor som ställts av uppdragsgivaren blev lösningen att ta fram olika alternativa lösningsförslag. T.ex.