Rapporten innefattar utvecklingen av ett nytt informations- och utbildningsmaterial för entreprenörer och nyanställda på Rönnskärsverken i Skelleftehamn. Informationsmaterialet innehåller information och risker med kondenserade Gaser (svaveldioxid, ammoniak och klor) och svavelsyra samt information om gaslarm, gasläckor och gasskyddsrum. Det innehåller även en samling frågor speciellt utformade efter informationen i materialet för att underlätta inlärning av informationen. Materialet består av ett program skapat i Adobe Flash CS3. Information om ämnen och tillhörande frågor finns uppdelade i avsnitt.

Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning magtarmsymtom förekommer hos könen med funktionella magtarm sjukdomar (FGID). Syftet var även att undersöka om det fanns någon könsskillnad hos deltagarna som upplevde sig vara oroliga/spända samt ha nervösa besvär, och om samband kunde hittas mellan olika magtarmsymtom och dessa två grupper. Detta var en kvantitativ studie där en korrelativ och komparativ design användes. Datan kom ifrån en uppföljningsstudie från 2008 med 136 deltagare i en kommun i Mellansverige. Respondenterna var diagnostiserade med FGID och fick fylla i ett databaserat frågeformulär.

I detta arbete har vi med en litteraturstudie försökt påvisa vad en inblandad gas i oljan i ett hydrauliksystem har för betydelse för funktionen. Vi har använt information i traditionell facklitteratur samt i tidskrifter och vetenskapliga rapporter och upptäckt att problemen som uppkommer av inblandade Gaser inte är väl kända. Dagens lösningar på problemen är nästan alltid kostsamma och handlar om att behandla symptomen. Vi har tittat på de olika fysikaliska data som gasen inverkar på i oljan, utifrån detta har vi analyserat vilka effekter detta har för ett hydrauliksystems funktion. Vi kommer att diskutera grundproblemet till kavitation och vanliga problem som ett hydrauliksystem ofta har.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

?Rätt avlopp på rätt plats? ? Livscykelanalys av tre enskilda avloppsanläggningarProblemen med övergödning i Östersjön och i Sveriges insjöar är stort och enskildaavlopp pekas ut som en central aktör, framförallt beträffande fosforutsläppen. I Sverigefinns det ungefär en miljon enskilda avloppssystem och nästan hälften av dessa har enså pass bristande vattenrening att de inte uppfyller gällande lagstiftning. Utvecklingenav nya tekniker för rening av avloppsvatten har länge strävat efter att minska utsläppenav övergödande ämnen, detta ibland på bekostnad av andra utsläpp, så somväxthusGaser och försurande ämnen.Det här examensarbetet har därför med hjälp av metodik från livscykelanalys (LCA)utvärderat tre enskilda avloppssystem med tanke på deras utsläpp av växthusGaser,försurande Gaser samt övergödande ämnen. Då misstanke också fanns att de lokalaplatsegenskaperna påverkar de enskilda avloppssystemens totala miljöpåverkan,utfördes även en intervjustudie med ett antal av landets kommuner.

Som följd av utökat tillstånd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanläggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanläggningen, en luftad damm belägen i Ålviken i anslutning till Vänern, kommer därmed att stängas. Syftet med föreliggande rapport har därför varit att undersöka huruvida dammen behöver hållas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande Gaser.Nedbrytningshastigheten har studerats med hjälp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestämts genom titrering av svavelsyra.Försöken gjordes under en tidsperiod på tre månader.

I Sverige är det lagstadgat att djur skall vara bedövade innan de slaktas. Att upprätthålla en god djurvälfärd i slaktsituationen är inte enbart en grundpelare i vår svenska djurskyddslag, utan även en ständigt aktuell fråga som engagerar både livsmedelsproducenter likväl som konsumenter. Bedövning av grisar utförs i stor utsträckning med hjälp av koldioxid. Denna metod är vida omdiskuterad och ofta ifrågasatt ur djurvälfärdsaspekt. Detta då gasen är erkänt aversiv för djurslaget ifråga.

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och Gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Sedan i början av 1970-talet har AGA Gas AB fyllt specialGaser på Lidingö men under 2005 kommer verksamheten att flyttas till Enköping. SpecialGaser är högrena Gaser och gasblandningar med höga krav på blandningens noggrannhet. I Enköping kommer AGA:s specialgasfabrik utgöra en enhet tillsammans med AGA:s gasolfyllningsanläggning som funnits på platsen sedan1992.Ingen av verksamheterna är idag tillståndspliktig enligt miljöbalken, men med en framtidaexpansion kan de tillsammans komma att överskrida de tillåtna lagermängderna av farliga ämnenenligt den så kallade Sevesoförordningen (SFS 1999:382) Därför söks nu tillstånd för att i framtiden kunna utöka de lagrade kemikaliemängder inom verksamheten och denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en del av tillståndsansökan.Miljöpåverkan till följd av verksamheten utgörs främst av utsläpp till luft. Dessa kommer från gasfyllningen, från de transporter som verksamheten ger upphov till och från den elproduktionsom krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas. För att miljöpåverkan från utsläppen till luft ska göras överskådligare har utsläppen sorterats i miljöeffektskategorier.

I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen.

The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good.

Människan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivåer av växthusGaser i atmosfären och på så sätt rubbat den balans av Gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder på en framtid med varmare klimat är en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benämner växthuseffekten.Ett varmare klimat förväntas medföra förändringar av en rad faktorer, där medelvattenståndet i världshaven är en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering på dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket är ett värmekraftverk som ägs och drivs av Karlshamn Kraft AB. Anläggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag råder viss problematik vid högvattenstånd.

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av Gävle rangerbangårds verksamhet, avgränsat till händelser som kan orsaka allvarliga skador på människor. Händelsernas risk har värderats för personalen på rangerbangården samt tredjeman i rangerbangårdens omgivning. Gävle rangerbangård är klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, på grund av den farligt godshantering som sker på området. På rangerbangården inkommer och avgår tågsätt och godsvagnar rangeras, vilket innebär att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras på Gävle rangerbangård innehåller cirka åtta procent farligt gods.

Bakgrund: Stomi innebär att genom kirurgiskt ingrepp anlägga en öppning genom bukväggen för att avleda tarminnehåll. Många stomiopererade kan ha svårigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det är att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmstomi medförde en förändrad livssituation, som för många var svår att hantera.

Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45.