Denna studie är en undersökning vad gäller islandshästens energiförbrukning i tölt och Galopp. Studien ska ge en bättre bild av hur vi anstränger våra hästar vid tävling och vid avelsbedömning. Studien ska också försöka kartlägga andningsfrekvensen i förhållande till stegcykeln i tölt. Med hjälp av hjärtfrekvensen kan man räkna ut mängden syre som krävs vid ett visst arbete. Energiförbrukningen mäts i mängden syre förbrukad under en viss sträcka. Idag vet man att energiförbrukningen sker enligt en U-formad kurva för gångarterna skritt, trav och Galopp.

Horseracing is frequently referred to as the engine behind all horse activity in Sweden and it can be divided in to two main branches: harness racing and thoroughbred racing (HNS, 2008). Jump racing is a part of the thoroughbred racing and the jump racing is characterised by jumps on the racing track. Jump racing has been a part of the Swedish horseracing for over hundred years, but it has in recent years suffered from low economic profitability and been threatened by discontinuance (ATG & SG, 2008). Svensk Galopp, who is governing the horseracing in Sweden, has decided to increase the importance of jump racing. A workgroup was created for this purpose, and as a result of their work a strategy for the jump racing is supposed to be delivered in April 2009 (pers.

Med hjälp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar på hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjälp av begreppet livsvärld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvärld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvärlden som den bild av verkligheten så som den uppträder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha träffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i Mälardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som återkommer i samtligas livsvärld. De fyra uppfödarna har haft varierande åsikter och berättelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmärksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berättelser är ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken är den organisation som svarar för den svenska Galoppsporten i helhet.

Superficial digital flexor tendon injuries are common causes of premature retirement or pre-longed convalescence periods for race horses. The curve gradient at Täby Galopp race track is very small and most races as well as high speed training are done on the left rein. It is believed that the horses left foreleg is under considerably more strain then the right foreleg when being ridden on the left rein during gallop at high speed. During gallop on the left rein the horse puts its entire weight on the left foreleg when regaining ground contact. The purpose of this study has been to find out, through analyzing the statistics concerning the horses that visited the ATG clinic at Täby during a period between January 2003 and September 2006, whether there is a higher frequency of superficial digital flexor tendon injuries on the left leg rather than the right and if so, can this support the theory that the design of the race track in combination with continuous left rein races can be a contributing cause of these injuries. The result of the study shows that 57% of the tendon injuries occurred on the left front leg and 38% on the right front leg. The difference is not large enough to support the above theory of the underlying cause of these injuries..

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva användningen av grovfoder hos hästhållare i Sverige. Grunden till examensarbetet var Jordbruksverkets rapport ?Hästhållning i Sverige 2010?. I rapporten undersöktes tre delpopulationer; A-tränare inom trav och Galopp; ridskolor och turridningsföretag; och Sveriges hästhållare i riket som helhet. Svaren gavs på hästhållarnivå och som hästhållare räknades en person som hade ansvar för hästen/hästarna på fastigheten.

Records of P III fractures from 235 horses, 71 of them were standardbreds, treated at 3 major Swedish equine hospitals (Strömsholm, SLU and Mälaren hästklinik) between 1994 and 2004 were evaluated for information such as the patients age, sex, breed, type of fracture, affected leg, time and place of the injury, treatment and, if possible, result of treatment. For the standardbreds, result of treatment was also followed up through written correspondence with owners and by screening AB Trav och Galopp racing-results. Moreover, results of horses with type II and III-fractures treated with rest and therapeutic shooing only were compared to horses in which lag screw fixation were added to achieve interfragmental compression. Compared to the rest of the Swedish horse population, P III fractures were slightly more common among standardbred horses. The mean age of the affected standardbred was 5,8 years, compared to 7,9 years in the rest of the horse-population. Most horses injured themselves in the paddock.

Hästar är flocklevande djur som spenderar största delen av dygnet med att leta efter föda och vila. Detta är naturliga behov som alla hästar, även de i fångenskap, behöver få utöva för att må bra och inte utveckla oönskade beteenden. Om man som hästägare ger sin häst möjlighet att röra sig på en stor yta, äta under en stor del av dygnet samt tillhöra en flock där den får socialt utbyte med andra hästar har man uppfyllt dess mest grundläggande behov. I Sverige finns idag runt 362 700 hästar och många av dessa hästar får sitt behov av utevistelse, ättid och social kontakt tillgodosedd. Det finns dock en andel hästar som bara tillåts vara ute i en liten hage en kort stund under dagen och utan sällskap av någon annan häst.

Hästens och människans historia har varit sammanvävd under tusentals år. Användningsområdena har fluktuerat med människans behov och intressen, men under lång tid har vi använt hästar som sport- och tävlingsdjur. Inom travsporten, liksom i Galopp- och ridsport, används hästen som ett medel att nå framgång samt fungerar som nöje och underhållning för människan. Travsport är en typ av hästsport där hästens spänns framför en sulky och tävlar i en specifik gångart ? trav.

Affärsplanering kan ge många fördelar då det får företaget att gå igenom sin verksamhet. Dagens teori angående affärsplanering inriktar sig ofta på företag som verkar i marknadsmässig konkurrens vilket medför att den skulle kunna vara mindre lämpad för företag som befinner sig i andra situationer.Jägersro är en av Sveriges äldsta trav- och Galoppbanor och ligger i Malmöregionen. På anläggningen är det JTG (Jägersro Trav och Galopp) som sköter verksamheten. Organisationen är anslagsfinansierad och får sina intäkter från ATG, dessa ska användas till de utgifter som uppstår för att hålla igång anläggningen. Eftersom Jägersro saknar affärsplan valde vi att undersöka hur de skulle kunna affärsplanera vilket sedan skulle kunna sammanfattas i en affärsplan.För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett induktivt angreppssätt för att på så vis försöka skapa en modell över vad som är viktigt för ett anslagsdrivet företag då det affärsplanerar.

The modern veterinarian in horse practice is often consulted by horse owners concerning riding problems. These problems are more complex and show other characteristics than traditional lameness. For the diagnostic process and to give adequate advice the veterinarians need an understanding of riding terminology and problems related to riding. It is also of high importance that riders, trainers and veterinarians increase the knowledge of equine biomechanics and how these are influenced by the rider. Collection is an important concept in the riding terminology.

År 1999 införde ASVH (Avelsföreningen för den svenska varmblodiga hästen) treårs-testet i syfte att tidigt kunna göra en avkommebedömning och därmed få ett snabbare avelsframsteg. Fram till år 2013 har totalt cirka 15 400 hästar visats. Treåriga hästar som visas på treårstest poängsätts på åtta bedömningspunkter: typ; huvud, hals & bål; extremiteter; skritt; trav; Galopp; löshoppning teknik & förmåga samt lös-hoppning temperament & allmänt intryck. År 2013 infördes en del förändringar för att ytterligare utveckla treårstestet. Som komplement till den värderande poängbedömningen infördes linjär beskrivning, löshoppningen ändrade system från två hinder till tre hinder, ridprovet poängbedömdes på försök och domarna gavs möjlighet till att ge halvpoäng. För att uppnå ett avelsframsteg krävs det att rätt individer sätts i avel tidigt, det betyder att en stor del av populationen måste testas efter de egenskaper som eftersträvas i avelsmålet.

Hästen är ett stäppdjur som under en lång tid utvecklat sin flyktinstinkt samt specifika beteendemönster som spänd kroppshållning och fnysningar. Dessa beteendemönster visar sig vid rädsla och har som funktion att varna artfränder för möjlig fara. Utvecklingen av ovanstående beteenden har haft en stor betydelse för artens överlevnad. Att snabbt fly från saker som hastigt dyker upp i synfältet, är hästens främsta sätt att skydda sig mot fara. Flyktinstinkten har haft så stor betydelse för hästens överlevnad att den inte går att träna bort. Hästens flyktinstinkt ligger ofta bakom flertalet av alla hästrelaterade olyckor som sker.

I Sverige finns det idag omkring 70 000 travhästar varav 60 000 är varmblodiga travhästar.Utav dessa 60 000 hästar är 20 000 i travträning och varje år föds omkring 4000-5000 nyaföl. Genom åren har man, framför allt på varmblodshästsidan, bedrivit en avel som helt ärinriktad på att ta fram en häst som är snabb, frisk, hållbar, har ett bra temperament och somhåller en internationell standard. Man har också avlat på egenskaper så som ett långt stegoch en stabil trav för att undvika Galopp under loppen. Alla hästar kan dock inte presteratillräckligt på banan för att vara lönsamma att hålla varför många hästar varje år avlivas, gåri avel eller säljs som ridhästar, så kallade ridtravare.På grund av den avel som bedrivits är hästarna inte anpassade till att användas som ridhästaroch man kan tänkas stöta på problem i sitt försök till detta. Studiens syfte var därmed att tareda på om man förväntar sig problem med hästen och om man stöter på problem som mankan koppla till hästens bakgrund som travhäst.