Studien är en utvärdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur är att metoden ger bättre resultat avseende ekonomi, naturvård och mångbruk på samtliga ståndorter i Sverige.Syftet med studien var att mäta tillväxtreaktioner hos kvarlämnade dominanter och grova träd, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, där underlaget bestod av två tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillväxtsäsonger efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillväxt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova träd än kontrollparcellen. De hårdast gallrade parcellerna hade högst inväxning. Resultatet pekar på att för hårda gallringar vid enstaka tillfällen sjunker tillväxten på lång sikt. Nytt bestånd kan konkurrera kraftigt med de kvarlämnade dominanterna och grova träd.Slutsatsen är att denna rapport inte kan användas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vägledning till att hitta vägar i skogsskötseln där ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan få ett större värde än dagens trakthyggesbruk. .

The purpose of this report is to investigate and compare the difference between stand-thinning machines and strip-road thinning machines, and how they affect the stand on behalf of future growth, theoretical economic result, wind impact, snow pressure and density of stand. The investigation is regarding the first commercial thinning of pine stands, after pre-commercial thinning that was well conducted. The investigation area was located near Katrineholm, Sweden. The measurements that were measured were strength of thinning and amounts of wind throws, snow-breaks and hauling damages. The results that emerged, was that thinning with strip-road machines had a significantly higher strength of thinning over all, as compared with the stand- thinning machines (45 percent versus 30 percent). Comparisons between wind-throws, snow-breaks and hauling damages of the stand could not establish any significant differences between the two methods that were investigated. Conclusions, over all, were that if forest owners want to have more timber volume left for second thinning and final cut of the stand, the forest owners should choose the method with stand-thinning machines. From the point of view of gentle treatment of the stand and ground damages the choice should be the same. However, the method with strip-road thinning machines is the most common and accessible method in Sweden. Most likely it is the most economical way to manage the stand for forest owners in present time. If the method with stand-thinning machines is becoming more common in Sweden, it is suggested for forest owners to consider the stand-thinning method as a candidate for treatment due to economic aspects..

Södras maskinentreprenörer följer i dagsläget upp utvalda bestånd med linjetaxering men i framtiden finns förhoppningar om att gallringsuppföljningen ska ske i realtid i skördardatorn. Skogforsk bedriver för närvarande ett projekt om automatisk gallringsuppföljning där Södra är delaktiga. Studien gick ut på att utreda om beståndets grundyta före gallring kan skattas utifrån stickvägsuttaget. Skördarförarna klassade sin egen stickvägsutläggning för att få fram en bedömd slingerkoefficient. Slingerkoefficienten är en kvot som beskriver hur grundytan i stickvägarna förhåller sig till den genomsnittliga grundytan i beståndet före gallring. Vid gallring av de utvalda försöksbestånden skiljdes skördade stammar i stickvägarna från stammar uttagna från mellanzonen. För att få information om bestånden före gallring totalklavades bestånden direkt efter gallring och sedan adderades klavdata samman med data om uttagna träd.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).