Med Gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av Gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Träds sociala status inverkan på grundytetillväxtökningen undersöktes genom jämförelse av grundytetillväxten efter gallring med motsvarande stammars grundytetillväxt i en ogallrad kontrollyta. Datat kommer från fyra olika provytelokaler ur de svenska gödslings-/gallringsförsöken, där behandlingarna bestod av ett gallringsprogram med en kraftig gallring, ett med tre klenare gallringar samt en ogallrad kontrollyta. Datat täckte en utvecklingsperiod på ungefär 40 år. Stammarna delades vid första mättillfället in i fem klasser utifrån diametermedelstammen och dess tillhörande standardavvikelse på respektive yta, därefter utfördes undersökningarna på de stammar som fanns kvar efter sista mättillfället. Vid den sista mätningen fanns enbart de tre största klasserna kvar i tillräcklig utsträckning i alla behandlingar och resultatet omfattar därför bara dessa klasser.