Detta kandidatarbete genomfördes i samarbete med Bergvik Skog AB som önskade undersöka när skötselåtgärden gallring ska utföras i bestånd med olika grader av heterogenitet. Arbetet syftade därför till att klargöra hur stor andel av ett bestånd som ska vara i behov av gallring för att gallringen ska bli som mest lönsam. Arbetet genomfördes genom att med inventerings-data från Bergvik Skog dela upp företagets skogsinnehav i norra Värmland i tre hetero-genitetsklasser. De tre klasserna byggde på den relativa standardavvikelsen för grundytevägd medelhöjd mellan provytor inom samma bestånd. För klasserna simulerades skogsbruk enligt Bergvik Skogs riktlinjer under 100 år i programmet Heureka PlanVis.

In today´s forestry, assessments of needs for thinning are based on basal area measurements. This is an indirect measurement. The approach and the developed assessment tables are based on an assumed production forest, which implies that management proposals in stands that deviate from the basic model may be misleading. Since Walter Bitterlich in 1948 launched the idea of the relascope, several modifications have been developed for different purposes. In common is that all are based on a certain angle measurement principle.

I dagens skogsbruk bedöms Gallringsbehovet utifrån gallringsmallar som ger rekommendationer baserade på avvägningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna är anpassade efter tänkta produktionsskogar och kan således vara bristfälliga i andra fall. Därför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i både homogena och heterogena bestånd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har påvisad effekt på diametertillväxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mått ligga till grund för bedömning av Gallringsbehov, istället för det indirekta måttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar är utformade efter. Tanken är att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.

Thinning is one of the most important silvicultural activities in middle aged forests, partly to minimize damages and partly because it leads to earlier harvesting revenues and increases the value of the remaining trees. There are many different indices used to describe stand density and thereby the need of thinning in forests today. Studies have shown that forest variables can be estimated with high accuracy using airborne laser scanning and it is likely that the method could also be used to estimate forest density indices. In this study, the possibility of using the forest density index ?H² to determine and map priorities for thinning operations for a forest area was examined.

Varje år genomför Södra skogsägarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestånd. Totalt inventerades 19 granbestånd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem år sedan. Vid den tidigare inventeringen så hade tio bestånd låg grundyta och nio hade en normal grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma träd i brösthöjd som vid det första tillfället, vidare mättes höjden på det grövsta trädet på provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillväxt och se Gallringsbehov.

SCA Skog has taken the initiative to this Master?s thesis. Today SCA Skog has a great need to update their informtion on young forest stands across large areas. Traditional field inventory methods for updating stand databases are expensive and time consuming. However, the inventory could be made more efficient if stand boundaries and stand characteristics are derived from aerial photographs.