En enkätstudie av elever och lärares syn på Fusk i gymnasieskolan. Hur och varför Fuskar eleverna? Hur kan man minska Fuskandet? Hur hanterar lärarna Fusk? Hur påverkar internet plagiering av skolarbeten?.

Uppsatsen behandlar åttondeklassares inställning till Fusk. Den behandlar även skillnaden i inställning till Fusk mellan pojkar och flickor. I vår teoridel definierar vi Fusk och redogör för en del av Fuskets historia. Vidare tar vi upp etik och moral i vår teoridel och anknyter det i vår slutdiskussion om inställningen till Fusk. Vi har använt oss av en enkät där eleverna kunnat garanteras anonymitet.

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid Fusk och hur Fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar Fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och Fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell Fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid Fusk och de är osäkra på sin Fuskhantering, men tycker inte Fusk är ett stort problem i skolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom Fusk vid prov på gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll är delar av de psykologiska mekanismerna involverade i Fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter Fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) användes för att undersöka anledningar till att studenter väljer att Fuska eller att inte Fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för Fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot Fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att Fuska..

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring Fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör Fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram Fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är Fusk i alla situationer.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av Fusk i skolan. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhåller sig till Fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom ämnet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är hur eleverna definierar Fusk och Fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer där Fusk betraktas mer förståeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tänkas inverka på eventuella Fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? från år 2010, kan även gymnasieelever bli avstängda från skolan på grund av Fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland Fuskhandlingar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att Fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till Fusk anger studenterna som Fuskar? Vad kan påverka studenten att välja Fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där Fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan på elevers Fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utsträckning Fusket eventuellt ökar när elever i år 9 ställs inför antagning till gymnasiet till skillnad från elever i årskurs 7 där endast skriftliga omdömen värderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som påverkar Fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav på prestation till gymnasiebehörighet. I vår bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av Fusk och plagiat. Vi redogör även för en del av dess historia.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till Fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en Fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av Fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna Fuskar och hur lärarna hanterar detta.

I denna rapport så beskrivs det hur man kan utveckla ett nätverk som kan användas i nätverksspel. Hur man kan förhindra Fuskande klienter och försöka uppnå ett säkert nätverk som vanliga klienter till spelet inte ska påverkas för mycket utav.Under tio veckors tid så utvecklades ett nätverk som står för grunden till ett nätverksspel. Ett väldigt simpelt spel med en nätverksstruktur som motverkar Fusk..

Abstract För att vi i fortsättningen skall kunna ha ett allmänt försäkringssystem med legitimitet, krävs det att tron på systemet är så pass stark att det inte finns en känsla av att det går att Fuska sig till förmåner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och Fusk. Huvudmålet är snarare att minska felen och Fusket för att upprätthålla rättsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns får vi ett bräckligt system som när som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen är att analysera själva fenomenet bidragsFusk med hjälp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför Fusk förekommer.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om Fusk och Fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till Fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att Fuska eller att avstå från att Fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är Fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget Fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

Fusk i samband med husarbete har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva systemet med skattereduktion och det Fusk som förekommer. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter som finns för att motverka Fusk och om dessa möjligheter bör utökas.Systemet med skattereduktion för husarbete togs fram för att minska svartarbete, öka arbetstiden på marknaden för både kvinnor och män samt för att öka sysselsättningen. Med anledning av att minskat svartarbete var ett av syftena med systemet ges endast skattereduktion för arbetskostnad som är hänförlig till ett utfört husarbete. En köpare erhåller skattereduktion genom den så kallade fakturamodellen, vilken innebär att köparen endast erlägger betalning för hälften av arbetskostnaden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att Fuska eller att avstå från att Fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är Fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget Fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.