Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket världen över. Den mest effektiva metoden för att bekämpa potatisbladmögel med idag är en frekvent användning av Fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och människors hälsa men även innebära stora ekonomiska kostnader.Aktivering av växtens egna försvar, så kallad inducerad resistens, kan vara ett miljövänligare och mer hållbart alternativ att bekämpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar växtens försvar och har visat sig effektiv i många växtslag däribland i potatis mot P. infestans.I det här försöket har BABAs effekt i kombination med två olika Fungicider, Ranman och Revus testats.

A common perception is that fungicide treatments increases yield, but that the nitrogen of the particular grain is diluted so that the overall removal of grain nitrogen from the field remains unchanged. The aim of this paper is to demonstrate that a healthy crop reduces the risk of nutrient loss from agricultural land. The results from genotype and plant protection trials often show constant nitrogen content in the grain, although the yield has been increased. Results from such experiments are therefore processed in order to confirm this and show that it is no statistically significant difference between the protein content (and also nitrogen content) in crops which have undergone fungicide treatment compared to crops which remained untreated. The trials processed have been carried out in the southernmost part of Sweden and are distinguished to concern winter wheat production.The explanation to the results is that a healthy crop is able to maintain the biological functions of the plant in a more efficient way than a crop damaged by a fungal infection.

Sockerbetor angrips av flertalet bladsvampar, bland annat Cercospora beticola, Erysiphe betae, Ramularia beticola och Uromyces betae. Erysiphe betae orsakar sjukdomen betmjöldagg medan Uromyces betae orsakar betrost. För sjukdomarna som orsakas av Cercospora beticola och Ramularia beticola finns inga bra svenska namn, men i detta arbete kommer de att benämnas ?cercospora? respektive ?ramularia?. Mjöldagg och ramularia är tillsammans de två bladsjukdomar som orsakar de största och mest återkommande problemen i Sverige.

Syftet med detta projekt var att undersöka om det är möjligt att använda en fungicid vid odling av celler från Oncidium crispum, för att slippa kontaminering av mykorrhizasvamp. Kontaminering från denna sorts svamp har i tidigare försök varit ett stort promlem. I undersökningen användes fungiciden Nystain. Ett första försök gjordes för att testa om Nystatin hade effekt på den aktuella svampen. På näringsmedium fick hyfer från mykorrhizasvampen växa mot ett filterpapper indränkt i Nystatinlösning med olika koncentrationer.

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

This degree project studied surface waters on Kåbo Golf Course in Uppsala, Sweden, with the aim of determining the status of the water and how it is affected by the activities of the golf club, and to obtain suggestions of measures to create better conditions for the water environment on and around the golf course. The project forms part of the environmental protection work of Kåbo Golf Club, which is working towards achieving environmental certification from the Swedish Golf Association (SGF). The study is based on literature studies and quantitative and qualitative field studies of water on the golf course, with the focus on environmental factors identified as being important for the golf industry and on strategic environmental goals developed by SGF. The number of open water bodies in the Swedish landscape has substantially declined during the past 200 years, so it is important to save those that remain. This study showed that the surface water at Kåbo Golf Course is an important element in the surroundings since the area contains few wetlands, which can be a habitat for large numbers of species. The stream and ponds on Kåbo Golf Course also have the important function of serving as water hazards in the game and adding difficulty and variety to the course. Since Kåbo Golf Club wants its surface waters to look aesthetically appealing, extensive algal growth and drying up of ponds during parts of the year are regarded as problems.