Svavel som Fungicid är sedan långt tillbaka mycket känt och används mycket runt om i världen. Det får användas i många olika grödor och även i ekologisk odling, då den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som är en litteraturstudie vill jag försöka få svar på om svavel som Fungicid har en påverkan på människan och miljön. Preparatet Kumulus DF är godkänt i Sverige med svavel som verksamt ämne och innehåller 80 vikt-% elementärt svavel. Därför har bruksanvisning och säkerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkännande av ett växtskyddsmedel. Svaren på frågan är att det elementära svavlet i sig inte har någon påverkan på människa och miljö.

Syftet med detta projekt var att undersöka om det är möjligt att använda en Fungicid vid odling av celler från Oncidium crispum, för att slippa kontaminering av mykorrhizasvamp. Kontaminering från denna sorts svamp har i tidigare försök varit ett stort promlem. I undersökningen användes Fungiciden Nystain. Ett första försök gjordes för att testa om Nystatin hade effekt på den aktuella svampen. På näringsmedium fick hyfer från mykorrhizasvampen växa mot ett filterpapper indränkt i Nystatinlösning med olika koncentrationer.

Itraconazole is a third generation azol, a Fungicide which acts by inhibiting ergerosterol synthesis in the fungal cell membrane, and thereby disturbing fungal regeneration. It has proven to be less toxic, to have a broader spectrum of activity and to be more potent than its predecessor ketoconazole. Itraconazole is only available in therapheutics approved for human use. Pharmacokinetic studies has been performed in humans, dogs, cats and laboratory animals. Although itraconazole has been used tentatively with good effect against fungal infections in horses, no pharmacokinetic studies have yet been done.

Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket världen över. Den mest effektiva metoden för att bekämpa potatisbladmögel med idag är en frekvent användning av Fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och människors hälsa men även innebära stora ekonomiska kostnader.Aktivering av växtens egna försvar, så kallad inducerad resistens, kan vara ett miljövänligare och mer hållbart alternativ att bekämpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar växtens försvar och har visat sig effektiv i många växtslag däribland i potatis mot P. infestans.I det här försöket har BABAs effekt i kombination med två olika Fungicider, Ranman och Revus testats.