Construction of Identity and Charismatic Leaders deals with Fundamentalism and Islamism within the United States, emphasising on similarities between fundamentalists and Islamists. The term "fundamentalist" is here referring to Christian extremists, while "Islamist" refers to the Muslim counterpart. The purpose of the essay is to make North American Fundamentalism and Islamism comprehendible on a larger scale.In order to show similarities between these groups when it comes to values, structure and commitment to their tasks, it is important to understand the nature of the religious devotion.Analyzing the similarities of the two groups enables construction of general criteria for how anthropology of religious extremists can be outlined..

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska Fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst..

This paper?s main goal is to study how religious studies teachers and religious studies teacherstudents reason concerning armed religious conflicts, with Fundamentalism and terrorism ascentral concepts. The study does this with the use of semi-structured interviews. The resultsare analyzed with a phenomenographic analysis with the interviewees? understanding of thecentral concepts being the target of the interviews.

Religiös Fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att Fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med Fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

Uppsatsens syfte är att söka förklara politiska våldet i Indien utrifrån tre perspektiv; territoriell odelbarhet, nationalism och Fundamentalism. Avgränsningen är de etniska minoriteterna; assameser, bodo, kashmirer, muslimer, naga, sikher, tripura och ursprungsstammar. Åren som uppsatsen har fokus på är 1985-2000. Uppsatsen är en fallstudie av Indien där åtta olika etniska minoriteter är studieobjekt. Maryland Universitys MAR-databas, Uppsala universitets UCDP-databas samt South Asia Terrorism Portal (SATP-databasen) fungerar som huvudsakliga källor.Resultatet visar att den territoriella odelbarheten har stark förklaringskraft i de flesta av fallen (sju av åtta) i Indien.

This essay criticizes common theories within the three traditional perspectives, conflict management, conflict resolution and conflict transformation, for not being able to explain and/or generate solutions to the problems of Fundamentalism and religious terrorism in a satisfying manner. This essay is trying to synthesize an alternative analytical framework that better can explaining these phenomena and generate potential solutions. The frameworks ontological ground is laid out using different readings of Foucault, thereby seeing the subject as formed by discourses, material processes and institutions. Fundamentalism and terrorism are seen as a violent resistance to repressed subjectivity, but the form of resistance depends on the discursive and non discursive surroundings. This gives rise to different forms of resistance; the production of discourses and founding of groups and the entry of marginalized people in these groups.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster.

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ?hedbergare? men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall.

North Korea is considered to be the most autocratic dictatorship in the world today. Its citizens are denied their most basic human rights and North Koreas ambition to pursue nuclear weapons is looked upon with great fear from the international community and the US in particular. Some experts say that the threat from North Korea is far greater than the one possessed by Saddam Hussein. Although North Korea seems to inhabit all the necessary criteria for an US military intervention the United States has openly declared its diplomatic ambitions with the state. Why?With the use of realist and social construction theory this study will bring clarity to why the United States prefers diplomacy instead of a military intervention.

Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om Fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet.Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst.

The following study is a comparative analysis on the usage of history in Ridley Scott?s epic Kingdom of Heaven. Based on the thesis that this movie has a lot to say about contemporary political values, it compares the theatrical version from 2005 with the 45 minute extended Director?s Cut, which came out on DVD in 2006. Firmly based in the popular-cultural context I tried to evaluate whether these changes related in any way, to matters concerning the current gender debate and post-colonial theory.

Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrockstexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låttexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ?fortlevnadsteori? som utgår från den ?rational choice?-teoretiska modellen.